Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dans? Dans!

The Jeerk Show
De Geerhallen
Riksteatern

Jympaskor och hård beat. Ett gulligt gäng, nästan som ett pojkband. The Jeerk Show dansade in i De Geer i går lkväll och det var riktigt charmigt.

Jympaskor och hård beat. Ett gulligt gäng, nästan som ett pojkband. The Jeerk Show dansade in i De Geer i går lkväll och det var riktigt charmigt.

Foto:

Kultur och Nöje2004-10-26 06:00
Dansare: Johan X:et Erixzon, Johan Regnell, Thomas Bergstig, BoBo Eriksson, Niklas Karlsson, Micke Jansson.
Dansare: Rytm var ordet i De Geer igår kväll. Hård beat om man så vill, ständigt understruken av sex par jympa-steppskor.
Det blir mycket det. Jeerks var på scenen, ett av höstens dansevenemang. Efterlängtade av många unga, kanske mest tjejer vad man kunde se.
För det här är ett gulligt gäng, lite drag av pojkband i hiphopstil.
Jämförelsen med de mer kända Bounce låter sig väl göras, men nivån är mycket olik. Där Bounce är ekvilibristiska dansare och berättar väl sammanhängande historier, kör Jeerks med dans som ligger på ordinär disconivå, de flesta fredagsdansare på en fritidsgård skulle göra samma grejer, särskilt om de lärt sig lite steppteknik. Men likheter finns, det är en enorm överbyggnad av showeffekter, ljus fladdrar och blinkar i alla färger, ljud framställs på en massa fantasifulla vis - dom till och med spelar sked! - ett dragspel förekommer, bensinfat, kabelvindor, men också, det är ganska utmanande, på tystnad. Lagom för att göra publiken lite osäker, lååånga pauser som är lite retsamma. I fonden hela tiden intressanta närbilder av tår...
Men vilken publik! Mest unga tjejer som vet hur man ska bete sig på rockkonsert och dom var med på varje not, uppmuntrade varje blinkning och besvarade varje flirt med enorm entusiasm. Det var härligt!
Pojkarna var visst också mysiga, men att ha en hel show med steppskor på fötterna, det blir trots allt lite enahanda och jag skulle gärna ha sett några drag av spännande koreografi. Fast sjunga kunde dom också, med alla ord dränkta av musik förstås.
Nu blev det mest en uppvisning i effekter och det är inte särskilt nyskapande. Några kul nummer i sin enkelhet var kort-korta hockeylaget, den stilla autograf- och cocosbollförsäljningen och så dom där små mystiska inslagen som man inte visste riktigt när dom började eller slutade.
Mycket skrammel alltså, men också en föreställning med en hel del nära charm.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!