Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Chatten ger både tröst och stärker självbilden"

NORRKÖPING
Som en magisk spegel. Så beskrivs chatten av forskaren Malin Sveningsson.
- Den deppige kan gå in och få tröst. Det finns goda chanser att någon på chatten erbjuder ett annat perspektiv. För den som är glad fungerar mediet som en spegel som förstärker den goda självbilden.

Kultur och Nöje2002-01-23 00:00
Chatten har blivit en ny mötesplats. Precis som i den verkliga världen finns sociala mönster och koder för hur man beter sig där.
Malin Sveningssons avhandling om det sociala umgänget på internet vid Linköpings universitet blev klar i höst. Syftet var att undersöka användarnas tankar kring chatten och erfarenheter av den. Hon gjorde observationer på en svensk chattkanal och djupintervjuer med 14 chattare mellan 19 och 30 år.
- Det som verkade vara det allra viktigaste med webbchatten är att den ger en känsla av gemenskap med andra användare.

<b>Typisk inledningsfråga</b>
Enligt Malin Sveningson brukar den som går in i ett "rum" ofta slänga ur sig en inledningsfråga: "Är det någon som vill prata med mig?". En typisk följdfråga är sedan: "Vem är du?" och då förväntas ett svar i stil med: "Jag är en 42-årig tvåbarnsmamma från Stockholm" eller "Jag är en 19-årig glad kille från Uppsala".
- Folk verkar folk ha ett behov att få den här bilden framför sig. Sedan kan man inte utgå ifrån att folk verkligen talar sanning när de säger vilka de är, säger Malin Sveningsson.

<b>Lek med konventioner</b>
Vana chattare kan ibland vända sig emot de här "nybörjarfrågorna" och leka med konventionerna, enligt Malin Sveningsson. "Vem är du?"-frågan kan få ett oväntat svar som: "Det är en filosofisk fråga".
- De som jag intervjuade tycker att det främst är nybörjare som är ute efter en dejt som frågar hur folk ser ut. För de vana användarna är själva samtalen på chatten det väsentliga.
En fördom om chatten är att den befolkas av tonåringar som raggar och utger sig för att vara någon de inte är. Men exempelvis Passagen har massor med underkanaler, indelade efter ålder men också efter teman som till exempel sport eller kärlek.
- Det finns olika typer av chattare och folk har olika mål med det. Och därmed olika värderingar och sätt att se på aktiviteten också.

<b>Vill bli igenkända</b>
På chatten går det att skifta alias, användarnamn, och leka med roller. Men långt ifrån alla gör det. Tvärtom visar en amerikansk studie att de flesta håller sig till ett alias etersom många chattare vill kunna bli igenkända av folk och prata med dem under samma namn för att skapa relationer.
För nybörjare är det däremot accepterat att prova olika alias för att se vilket som fungerar bäst. Likaså om man loggar in för att se om det är någon som man känner som är på kanalen.
Några studenter, som Malin Sveningsson var handledare åt, undersökte en grupp tonårsflickor chattande. Det visade sig att flickorna ständigt bytte alias och identiteter.
- Jag blev jätteförvånad över det till en början. Men i tonåren är identitetsskapandet viktigt. Även off line så testar tonåringar olika sätt att bete sig och klä sig. Så det kan ju hänga ihop, men det har jag inte belagt i min forskning, säger Malin.
- På webbchatten kunde tjejerna testa att vara lite "vulgo", utan att riskera att bli stämplade som slampor.
Anonymiteten ger en trygghet som inte bara bäddar för låtsatslekar, utan också underlättar för personliga möten.
- Folk öppnar upp sig mycket snabbare och lättare än off line. Delvis kan det nog vara för att man inte ser varandra och inte behöver stöta på varandra igen om man inte vill.

<b>Stammisställen vanligt</b>
Många vana användare har stark tillhörighetskänsla till sin chattkanal och det är vanligt med stammisställen. Och en sida som inte uttryckligen vänder sig till någon speciell kategori kan ändå blir en mötesplats för en viss grupp människor. På en kanal finns det till exempel många hårdrockare, även om den inte skapades med det syftet.

FOTNOT: Malin Sveningssons avhandling heter "Creating a sense of comunity: Experieces from a swedish webchat" och skrevs vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!