Bubbla svår att spräcka

nFarah Pahlavi (eller Diba, flicknamn som används på iranskt vis) är kvinnan som i denna dokumentär porträtteras som drottningen. Men det är viktigt att poängtera att hon inte längre är drottning. Iran, landet hon var drottning i är inte länge en monarki och mannen som var kung och hennes make har avlidit. Farah är en före detta drottning. Något hon inte kanske är helt medveten om, eller rättare sagt vill vara medveten om."Drottningen och jag" handlar om regissörens möte med drottningen som hon själv ville få bort. Trots att de har varit motpoler delar de ändå många öden. Båda har levt i exil under cirka 30 år, båda har förlorat anhöriga och båda drömmer om det som kunde ha varit men aldrig blev när revolutionen i Iran bröt ut 1979.★ ★ ★Det mest intressanta med den här filmen är den bubbla som Farah Pahlavi lever i. När regissören frågar henne vad hon bli kallad säger hon kallt ’ers majestät’. Hennes son är den framtida kungen, hennes avlidne dotter har titeln prinsessa på sin grav. Hon låtsas inte om saker som bevisligen har hänt förr och pricken över i blir när vi får se hennes svarta betjänt i klassisk butler-utstyrsel; svart med vita detaljer. Då känns det som om det är en parodi Pahlavi lever i.Filmens största problem är att Nahid Persson Sarvestani inte kan ställa de frågor som hon egentligen vill ställa. De frågor som hade gett filmen extra skärpa. Vi får följa regissören när filmen nästan går i stupet. För att få fortsätta filma så spelar hon en roll och stryker den forna drottningen medhårs.Denna problematik presenteras för oss tittare och det är bra. Däremot tar det inte bort de brister det skapar. I slutet vågar regissören sig på några lite tuffare frågor, men överlag är Pahlavis bubbla svår att spräcka. Och bubblan blir såklart mer absurd för den som kan sin iranska historia. Men filmen blir samtidigt mer mångbottnad för den som kan historien.★ ★ ★"Drottningen och jag" är en sorglig film. Mest är den sorglig för att det blir så uppenbart vilka de riktiga offren är. Den iranska befolkningen som först led under sin shah (kung) och nu lider under andra omständigheter.Persson Sarvestanis intensiva närvaro förstärker filmen. Den ger en motbild till hur Pahlavi drabbades av revolutionen. Och med tanke på att filmen både begränsas och tappar sitt spår, som regissören själv erkänner, är det en välbehövlig vinkling av filmen. Persson Sarvestanis historia är det som berör mest, inte Pahlavis besvikelse över att hon inte längre regerar eller har sin plats i historien. En av filmens starkaste scener är regissörens berättelse om hur det kändes som barn i en fattig familj att se bilder på drottningen som lekte med sitt barn i palatsets välstånd. Drottningen som inte behövde arbeta 15 timmar om dagen för lite mat. Ett liv regissören säger hon hade önskat sin egen mamma. Pahlavi svarar med att Persson Sarvestani borde skrivit till henne och bett om hjälp. Enkelt. Och helt i förnekelse över ett systematiskt problem som framkallade fattigdomen.

Information till våra läsare

Bubbla svår att spräcka

Drottningen och jag Bio Harlekinen Regi: Nahid Persson Sarvestani I rollerna: Farah Pahlavi, Nahid Persson Sarvestani m fl