Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Brutal utredning

JOHN CONNOR
Lekrummet
Översättning: Annika Preis
Forum

Ryslig läsning. Fast spännande.

Ryslig läsning. Fast spännande.

Foto:

Kultur och Nöje2005-09-21 06:00
Lekrummet är en ovanligt bra polisroman och olik varje annan polisroman som finns på marknaden. Om man tänker sig en engelsk polis, drar man sig gärna till minnes en snäll och artig inspektor Barnaby i tv-serien Morden i Midsommer. Han som med justa metoder alltid sätter fast boven och där allt slutar lyckligt. Jag räknar naturligtvis inte med slutet för de hundratals mordoffer i denna pastoralt tilltalande men glesbefolkade region.

Som bjärt kontrast; gör ett försök att tänka dig kolleger i samma kår som Barnaby, men denna gång sådana som ljuger som borstbindare, som slår anhållna, som golvar försvarsadvokaten, som gör inbrott hos en högt uppsatt kollega innan de hotar honom med pistol och drar hans arm ur led, som förstör bevis i en brand, som mördar bovar, (ibland med ett skott i huvudet på hjälplöst sårade, ibland med ett skott i ryggen), ja, då förstår man vad jag menar med orden "annorlunda polisroman".

Huvudpersonen är kriminalassistent Karen Sharpe som arbetar hos familjevåldsenheten. Förflyttningen till denna trista avdelning var ett slags straff för egensinnighet och ordervägran. Hon får ett tio år gammalt fall att lösa. En prostituerad kvinna påstår att hon som barn hade våldtagits av en välkänd parlamentsledamot. Samtidigt undersöker Karens kollega ett aktuellt fall med en försvunnen trettonårig domardotter. Karen inser snart att båda fallen har ett samband och på sitt vanliga burdusa sätt, blandar hon sig i något hon officiellt inte har något med att göra. Hon "lyckas" lösa båda fallen, fast verbet "att lyckas" har aldrig varit mera malplacerat än här.

John Connor är jurist på åklagarmyndigheten. Han är van vid polisarbete, i synnerhet med operationer i det fördolda. Man kan bara hoppas att han skrev boken för att berätta vad som kunde gå galet med polisarbete så att han inte baserat sitt skriverande på verkligheten inom poliskåren. För i så fall borde jag hädanefter titta lite snett på farbror polisen som mitt i gatan står, i alla fall i Yorkshire.
Jag misstänker starkt att Connor har fått en del av sin inspiration till boken genom Dutroux-fallet om sexslaveri i Bryssel, när ett otal kidnappade småflickor våldtogs under fångenskap och två svalt ihjäl genom vanvård.

Jag har alltid tänkt att Henning Mankell överdrev antalet mord och elände i Ystad som kontrast mot verklighetens lugna småstadsidyll. I Connors fall är alla dödsfall, våldtäkter och drogmissbruk inte med som exempel på simpel våldsporr utan alldeles nödvändigt för berättelsens skull. Våldet är en viktig del av handlingarna för att förklara polisens frustration och desperata beteende.
Hela berättelsen utspelas i min hemtrakt i Yorkshire, England, och innerst inne skulle jag föredra en mindre våldsam och mera turistvänlig bild av mitt hemlän. Men man måste vara realist om man vill ha en spännande lässtund...
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!