Brusewitz dubbelt upp
GUNNAR BRUSEWITZVärderat och omvärderatWahlström & WidstrandLustresa på Göta kanalAnderssons bokhandel
Foto:
Gunnar Brusewitz verkar vara en lämplig person att ha som skeppsbruten kamrat på en ö i Stilla havet, alternativt som en medfånge i en hiss som har fastnat mellan våningarna. Eller, som han bevisar här, som en reskompanjon på en tredagars resa på Göta kanal. Från hans skrifter att döma verkar han vara en lugn, harmonisk person, fylld av underhållande observationer och villig att förmedla dem på ett rogivande sätt.
Värderat och omvärderat är en underhållande och avkopplande bok som handlar om Gunnar Brusewitz egna underfundiga funderingar över allt mellan himmel och jord. Kronologin spelar ingen roll, vi flackar mellan seklerna som en fjärilsvingad tidsmaskin. Efter ett besök till den romantiske latinprofessorn Adolf Törneros i den akademiska dimman kring Fyrisån 1820, befinner vi oss med Torsten Ehrenmark i den notoriskt sothaltiga smogen i London 1960.
Ett kapitel handlar om tystnadens betydelse. Ett annat avsnitt strövar bland träd - och fästingar - i deras närhet. Rätt många sidor upptas av fåglar, ett självklart ämne för en konstnär av Brusewitz kaliber. För det behövs inte sägas att boken är fylld med teckningar, mestadels men inte bara från sin egen vackra portfölj, utan också med bilder av andra konstnärer när det passar bättre in i texten.
Brusewitz är med rätta berömd för sina naturskildringar. Hans mycket exakta, ekonomiska penndrag erbjuder lugnande betraktelser för ögonen. Men att just den noggrannheten inte enbart leder till vackra idéassociationer belyser han i avsnittet om insekter. Det är då man börjar upptäcka att det plötsligt kliar lite här och där på småbenen. Den verkliga guldbaggen, Liocola lugubris, är inte någon jag gärna skulle ha i min bokhylla ser jag nu ...
I Lustresa på Göta kanal ger Brusewitz en blandning av lite historia, lite information om båtarna som inhyste resenärerna, och lite om berömda passagerare under åren - H C Andersen, Fredrika Bremer och engelske författaren Horace Marryat har tagit samma rogivande resrutt som Folke Dahlberg och Henrik Bernhard Palmaer. De undvek all form av stress under kanalresans gång. Vi kan också undvika all form av stress genom att läsa dessa skrifter.
Om läsaren har bråttom ska han bestämt undvika denna bok. Om han däremot vill njuta av vackra ritningar eller bläddra bland småfinurliga funderingar och - kanske - somnar ifrån boken när dagdrömmarna tar överhand, då ska man låta sinnena ta över och sänka sig i Brusewitz antistressiga ordflod.
Gunnar Brusewitz får vara min reskamrat när helst han ville. Vi trivs ihop.
Så jobbar vi med nyheter