THE BOURNE LEGACY
Filmstaden
Regi: Tony Gilroy
I rollerna: Jeremy Renner, Rachel Weisz, Edward Norton, Oscar Isaac m.fl.
2 klappor
Efter Jason Bourne kommer Aaron Cross, gen- och beteendemanipulerad hemlig agent, dödshotad av CIA. De vill dölja hemligheter som efter Bournes framfart riskerar att avslöjas. Cross är som Bourne manipulerad, lurad och kränkt. Nu söker han sanningen och trotsar sin skapare. Det blir väldigt likt den första Bourne-filmen, men nu är det trist med tekniskt perfekt människojakt och spionchefernas gamla vanliga intriger. Slagsmål, flykt och övervakning, bit för bit nog så andlöst, men allt det hårdkokta är egentligen ganska jämntjockt. Slutet upprepar bara slutet i första Bourne-filmen.
Bourne, som förlorat identitet och minne, fängslade i alla fall med sin ångest, och Matt Damon var en ganska mänsklig hjälte, om än trubbig. Cross, övermänniska och allmänt snille, är mest bara bra på att slåss, luras och fly. Hans kusliga minnen och frågor om orsaken bakom sin livssituation flimrar mest bara förbi. Det inåtvända och slutna i Jeremy Renners spel är förstås anpassat för Cross ständiga grubbel, men det blir inte mycket nyanser. Ibland märks det att Renner liksom Damon passar bra som lågmäld känslig tuffing, men här är det mycket mer tuffhet än känsla.
Det Gilroy är bra på är att skildra hotade, osäkra människor som hamnar i orosfyllda samtal med fiender. Poängen med The Bourne Legacy är två såna scener, först en smått inspirerad upptakt i vildmarken, sedan den stridbara gen- och virusforskarens (Rachel Weisz) konfrontation med hövliga och falska människor. Här märks något av den talangfulle Gilroy som gjorde Michael Clayton, en fin konspirationsthriller med George Clooney i en topproll.
Resten av filmen är mest som James Bond och alla andra hjältefilmsserier, ren upprepning med ett minimum av förnyelse och variation, långt från viljan till nytändning i de senaste Bond- och Batmanfilmerna. Bara för fansen.
