Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Briljanta gestaltningar

Igelkotten Filmstaden Regi: Mona Achache I rollerna: Josiane Balasko, Garance Le Guillermic, Togo Igawa, Anne Brochet, Ariane Ascaride m fl. 

En blommande själ bakom ett taggigt yttre: Josiane Balasko i Igelkotten.Foto: Studio S entertainment

En blommande själ bakom ett taggigt yttre: Josiane Balasko i Igelkotten.Foto: Studio S entertainment

Foto: Studio S Entertainment

Kultur och Nöje2010-11-29 03:00
n Paloma är 11 år och har bestämt sig för att ta sitt liv på sin tolfte födelsedag. Hon börjar med att berätta om sin rika familj men att hon trots denna tur och rikedom i livet inte känner att hon vill fortsätta. Hon har sett vuxenvärlden och tycker de lever som guldfiskar i en skål. En sådan vill hon inte bli.Hennes far som är minister i landet är ointresserad och distanserad. Modern är mer fokuserad på sina krukväxter, lyckopiller och sin psykoanalys än sin egen dotter och storasyster bryr sig enkom om sig själv.I samma lyxiga mastodonthus i Paris bor Renée Michel, husets portvakt. En förtegen, allvarlig änka som undviker kontakt med de boende och låst in sina böcker i ett hemligt rum. "Ingen vill ha en pretentiös portvakt" säger hon. Lika klassmedvetna som de välbärgade i byggnaden är, är Renée. Men klasskillnaderna börjar krackelera när japanen Kakuro Ozu flyttar in i huset. När han upptäcker att dörrvakten är en anhängare av Tolstoys Anna Karenina börjar han uppvakta henne oblygt.Igelkotten är filmversionen av Muriel Barberys bok "Igelkottens elegans", en titel som skulle ha haft en bättre förankring i filmen. Trion Paloma, Renée och Kakuro är de enda i huset som ser världen med mer klarsynta ögon. Paloma och Kakuro är de enda som ser portvaktens elegans bakom de tråkiga kläderna, det torra håret och den rynkande pannan.Filmen klarar inte riktigt av att komma nära inpå karaktärerna alltid. Mycket antyds men slöjan tas inte av hela vägen. Det som Igelkotten förlorar i närhet tar regissören igen med fantastiska miljöer, charmig och filmisk tonläge, magnifik blandning av djup allvar och mys, en eskapistisk atmosfär och en av de vackrare kärlekshistorierna på film, nämligen den mellan portvakten och japanske miljardären. Det finns så mycket som Mona Achache har lyckats med i filmen. Med sig har hon också skådespelarna som leverar briljanta gestaltningar, från huvudroller till de mindre rollerna. De verkar komplett omedvetna om kamerans närvaro.Filmen viskar om en ännu bättre bok där tankar får flöda friare men filmen räcker ändå väldigt långt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!