Blinda politiker och oförmögna mammor
Platt fall för de välmenande folkhemsvisionerna. Majgull Axelssons nya pjäs "Helgonlegender" på Dramaten är en uppgörelse med socialdemokratin efter Palmemordet.För andra gången gör Gunnel Fred huvudrollen.
När Majgull Axelssons andra pjäs har premiär är det med Gunnel Fred i en av huvudrollerna - precis som i Axelssons förra pjäs, hyllade "Lisalouise".
Foto:
Gunnel Fred är mitt uppe i slutarbetet med Majgull Axelssons andra pjäs, "Helgonlegender". För drygt fyra år sedan hyllades hon för sin prestation i Majgull Axelssons debutpjäs "Lisalouise", den här gången spelar hon ytterligare en skadad kvinna, Ann-Marie.
- Lisalouise och Ann-Marie har ett totalt misslyckat moderskap och en slags empatistörning gemensamt. Det är komplicerade psykologiska byggen, som jag är väldigt road av, även om det kan vara frustrerande under repetitionsarbetet. Majgull har en alldeles egen röst, hon berättar fantastiskt om svåra saker och komplicerade själar.
Avvisar dottern
Gunnel Freds karaktär Ann-Marie har på senare år hittat kärleken, eller tryggheten, hos den socialdemokratiske politikern Åke. Kvar i det förflutna finns dottern, som vuxit upp hos mormodern i Mariannelund. Om Ann-Marie äntligen har tagit ett kliv upp i samhället, bort från våldsamma förhållanden till en välstädad villa, är dottern kvar i maktlöshet och utanförskap. Men Ann-Marie vägrar låta dottern förstöra det hon har lyckats bygga upp, trots att dottern är med barn utan att ha någonstans att ta vägen. Det handlar om barn som inte omhändertas och som sedan inte tar hand om sina egna barn, generation efter generation.
- Det har varit ett komplicerat arbete att förstå henne, det är inte givet var krackeleringarna ligger, säger Gunnel Fred.
Sorgesång över folkhemmet
Trots glimtar av Ann-Maries bakgrund, en svår uppväxt och våldsamma män, är det svårt att se försonande drag.
- När vi spelade slutscenen inför publik första gången kunde jag känna att "Gud, vad de tycker illa om mig". Det är bra, men jag blev drabbad av det första gången.
När "Helgonlegender" börjar har Olof Palme nyss mördats. En ny tid tar vid, och ett antal år senare har en av pjäsens socialdemokratiska politiker, möjligen Palme själv, svårt att förstå vad som gått snett. Miljonprogrammets mattor av hyreshus stod för ett framtidshopp - varför blev det inte som man tänkt?
Majgull Axelsson jämför socialdemokratin med Svenska kyrkan - båda dras med tomma samlingslokaler ute i landet och en svikande åhörarskara. "Förr var det vi som representerade överheten, nu är det ni", säger den unga kvinnliga prästen till sin far, politikern. I pjäsens program talar Majgull Axelsson om "en sorgesång över folkhemmet och den gamla socialdemokratin".
"Kan man gå under här?"
I båda pjäserna försöker en välanpassad omgivning förstå hur det kan gå så fel. Kan man verkligen gå under i Sverige?
I "Lisalouise" porträtterade Gunnel Fred den misshandlade Lisalouise, med en miserabel uppväxt i fosterhem bakom sig. Hennes män har förlängt lidandet och dottern är den som hamnar i kläm.
- I "Lisalouise" visste man inte riktigt vem som var offer och vem som var förövare, det är aldrig så enkelt. Det var en oerhört mörk pjäs, ändå tror jag aldrig jag har mått så bra. Det blev ett slags katarsis att genomleva så mycket mörker, jag kände mig ljus efteråt. Det var ett träningspass för själen, säger Gunnel Fred.
Fakta/Gunnel Fred
Aktuell: I Majgull Axelssons nyskrivna pjäs "Helgonlegender", urpremiär på Dramatens lilla scen 2 februari. I övriga roller: Lina Englund, Alexandra Rapaport, Josefin Iziamo, Claes Ljungmark, Lars Amble, Anki Lidén och Johan Örjefelt.
Ålder: 51 år.
Familj: Två döttrar, Hanna 28 och Eira, 11.
Bor: Vasastan, Stockholm.
Bakgrund: Har varit på Dramaten i 16 år, kom i höstas tillbaka efter två års tjänstledighet. Har gjort uppsättningar som "Lisalouise" (2002), "Tre systrar" (1999) och "Lika för lika" (1993). Några filmer och tv-serier är "Saraband" (2003), "Lorry", "Enskilda samtal" (1997), "Drömkåken" (1993), "Strul" (1988) och "Åke och hans värld" (1984).
Ålder: 51 år.
Familj: Två döttrar, Hanna 28 och Eira, 11.
Bor: Vasastan, Stockholm.
Bakgrund: Har varit på Dramaten i 16 år, kom i höstas tillbaka efter två års tjänstledighet. Har gjort uppsättningar som "Lisalouise" (2002), "Tre systrar" (1999) och "Lika för lika" (1993). Några filmer och tv-serier är "Saraband" (2003), "Lorry", "Enskilda samtal" (1997), "Drömkåken" (1993), "Strul" (1988) och "Åke och hans värld" (1984).
Så jobbar vi med nyheter