Blad från världen

Konstforum
Internationell grafik:
Pierre Alechinsky, Xavier Grau, Arman, Ernst Neizvestny, Antonio Saura, Karel Appel, Klaus Zylla, Joan Vennum, Valerio Adami, Henri Michaux, Jean-Paul Riopelle, Roberto Matta, Erró, Coignard.
15-30 januari

Project for a gift heter den här bilden av Valerio Adami, en av de 14 internationella konstnärer som finns med på Konstforums blandade utställning.

Project for a gift heter den här bilden av Valerio Adami, en av de 14 internationella konstnärer som finns med på Konstforums blandade utställning.

Foto:

Kultur och Nöje2005-01-18 06:00
Vad det nu beror på så är ett potpurri av "internationell grafik" ett tråkigt anslag, en produktion som påminner mer om industri, curatorer och förläggare än om möjligheten att finna ett personligt tilltal.
Känslan av anpassad kultur förstärks säkert av att den uppvisning som nu kan ses på Konstforum, tydligen till hela eller möjligen till delar, är hämtade från grafikhuset Uttersberg och sålunda inte framtänkt och önskad av föreningen Konstforum i Norrköping. Må innebära hur mycket praktiskt arbete som helst.
Det här är dyrbar konst dessutom, de 14 konstnärerna är kända i den stora konstvärlden, kanske mer för sitt måleri, någon för skulptur, de är omskrivna och hyllade. Vackra böcker har skrivits om dem och finns att köpa på galleriet.
Det här gör att många verk känns oengagerade, det skulle kunna vara från fönstret i en ramaffär, säkert drabbas några verk oförskyllt av den här negativa inställningen.
Försöker istället hitta det som lyser. Klart att det finns där.
Rent attraktiva är Valerio Adamis mjuka former och samlande lugna färger, kanske påverkas känslan av de många andra uttrycken som med nödvändighet spretar åt olika håll. Adami visar smått surrealistiska berättelser. Än ännu mer bisarr drömvärld visar Roberto Matta, han är en variation av Dalí, lite mjukare, lite vackrare, inte så halsbrytande.
Ångestskapande historier finner man i Ernst Neizvestnys litografier; det finns skönt dekorativa former och trevliga ackompanjemang som hos Joan Vennum, Klaus Zylla har tydligen god kontakt med sin svenska kontakt och kallar sina bilder Swing"n Uttersberg. Flera blad lämnar åtminstone den här betraktare totalt likgiltig.
Henri Michaux visades på Konstmuseet för många år sedan och har därefter alltid uppfattats som mycket spännande, intressant, originell och med oroande humor. Här finns en annan sida, blekare, mer undflyende. Pierre Alechinsky fångar rörelser på ett slående sätt och isländske Erró är serietecknaren och popkonstnären som med sin numera så vanliga stil fastnar lättare än de andra. Så har han också ett eget rum och här är alla tecknade figurer vi kan känna igen, från Disneydjur till de där muskeldynamiska amasonerna, allt tätt tätt. 60-tal och framåt. Karel Appel tillhör grundarna av Cobra och är väl igenkänd med sin drivande energi, en klar favorit i det här brokiga sammanhanget.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!