Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Befriande mänskligt

Foto: Adam Ihse / EXPONERA

Kultur och Nöje2008-03-18 03:00
Setareh Yousefi
Titeln antyder att den här filmen om kommunismens sista år i Rumänien kretsar mycket kring politik. Så är det inte. Politiken i filmen är förmodligen såsom den var 1989 i Rumänien, en naturlig bakgrund i allt människor gör. "Så firade vi jordens undergång" handlar egentligen om syskonen Eva och Lalalilu. Eva är en tonåring som både relegeras från skolan och planerar att fly tillsammans med en skolkamrat. Lalalilu en 7-årig pojke som tycker så mycket om systern att han planerar att mörda diktatorn Ceausescu.
Filmen går i ett tempo som förmodligen är ovant för de flesta i Sverige. Det finns heller ingen klassisk dramaturgi där ett mål syns i fjärran och spänningen byggs upp. Regissör Catalin Mitulescu verkar nästan snubbla på handling medan berättelsen pågår. Som tittare ställs vi utanför på ett sätt som känns okej. Vi får betrakta familjerna på håll. Skådespeleriet är befriande mänskligt. Det är naturligt och okonstlat, de är, de spelar inte. Doroteea Petre och Timotei Duma som syskonen i huvudrollerna är sällsynta fynd. Speciellt Petre utstrålar sådan skör men säker skönhet att det går att förstå varför människorna runt omkring henne intresserar sig för henne.
Däremot är tekniken under all kritik. Genom hela filmen doppas mikrofoner i bild, och ibland på ett ovanligt övertydligt sätt där även stativet är synligt. Till en början irriterar det och ger en amatörmässig känsla. Där "Så firade vi jordens undergång" värmer med sin naturliga glans faller den något på ett alltför fritt berättande utan mål. Det är en vacker blick in i vanliga liv bland stora världsfrågor. Och kärleken mellan syskonen är en av de finaste kärleksskildringar jag har sett på film på länge.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje