Bara det att få komma fram!
HASSE TELLEMAR Det var i alla fall roligt att komma fram Hjalmarson & Högberg
Hasse Tellemar, ett begrepp, ingår i en bild av Sverige, killen som tog plats i många många hem varje lördagsmorgon i åratal. Det och allt han varit med om skriver han, med typisk ursäkt för sig själv. Foto: Scanpix
Foto:
Han föddes 1923 och var redan 1938 känd som "lille radiocharmören Hasse Andersson". 1945 antog han släktnamnet Tellemar och året därpå började han spela med Thore Ehrling, då som bassist. Numera är han mest känd som dragspelare.
Många program
Här berättar han om musikerlivets glädjeämnen och vedermödor. Turnéliv med gengasbil, bälgaspel i Ransäter, alla musiker som figurerat i orkestrar han satt samman eller spelat i och radioprogram han hittat på och förverkligat under sin tid som producent 1957-1989: Refrängen, Schlagerfrågan, Plats på scen, Ring så spelar vi.
Plats på scen var en riksomfattande talangjakt med delfinaler i radio och avslutning i TV. I Norrköping var 153 artister anmälda, däribland en sånggrupp från Västervik som leddes av Björn Ulvaeus och sedermera blev Hootenanny Singers.
Ring så spelar vi startade i april 1968 och där blev Tellemar fast i tjugo år. Utrustningen var enkel. En telefonsluss som valde ut de telefonerare som skulle släppas fram, en medhjälpare i skivarkivet och så Hasse Tellemar med en mikrofon, en pappmugg svart automatkaffe och en pärm med kluriga frågor att ställa till dem som ringde och lyckades "komma fram".
Oväntad framgång
Programmet hade en oväntad framgång. Det konkurrerade så framgångsrikt att Hyland bad Hasse flytta sitt program till söndagsmorgonen. Det vägrade Hasse. Tjugofyra ICA-handlare i Dalarna skrev: "Vi ger oss och öppnar i fortsättningen kl 10 på lördagar".
För Tellemar gällde det att hålla snacket igång med den som ringde medan den önskade låten letades fram i skivarkivet. Det lär ha blivit bortåt tiotusen samtal som väl inte var alltför lätta att variera.
Finalprogrammet gick på valborgsmässoafton 1988. Då var det fest i radiohuset. Av Televerket (saligt i åminnelse) fick Hasse Tellemar i present gratis teleabonnemang livet ut.
Dragspelsälskare
Det här är en bok för folk som gillar dragspel. Här kan alla möta sina favoriter. Tellemar delar in dragspelarna i tre kategorier. De som spelar gammal dansmusik: Calle Jularbo, Ivan Thelmé, Jack Gill, Erling Grönstedt. De som spelar allt: Olle Johnny, Andrew Walter. Och de mer modärna: Lill-Arne Söderberg, Göte Wilhelmsson, Erik Frank. De hade alla sin egen stil. I dag låter alla likadant. Den ende man kan imitera är Roland Cedermark.
Det är också en bok för oss som var med. För oss som rörde oss på alla hak han nämner och tillhörde de kända musikernas svans för 50-60 år sedan. Dit hör jag själv. Här möter jag Reinhold Svensson, den blinde pianisten som spelade på IOGT-lokalen där jag höll till, här sitter Folke Eriksberg med mittbena och tangorabatt och sin trävita Levingitarr, likadan som den jag själv hade och som han skrev sitt namn på. Här hittar jag gitarristen Bengt Högberg som var med i vår första orkester i barnrikehuset på Söder i Stockholm 1937.
Svidande minne
Och på sidan 228 nämns Andrew Walters vals Afton på Solvik. Då svider det till i recensenten. En enda gång har jag haft chansen att spela med Hasse Tellemar. Det var för tjugo år sen nånstans utomhus vid Gamla Rådstugugatan här i Norrköping. Hasse sa: "Då tar vi Afton på Solvik, den kan du väl?" Men den var för svår för mej. Det var bara att lämna över till Bälgadraget som till all lycka fanns med på estraden.
Så jobbar vi med nyheter