Familjen Persson i främmande land
Cnema
Regi: Åsa Blanck, Johan Palmgren
I rollerna: Per Omar Persson, Zahra Persson, Maria Persson, Shamim Persson m fl.
Betyg: * * * *
Per Perssons livsöde må vara ovanligt för en svensk man, men berättelsen om hans liv säger mycket om migration och invandring. I slutändan säger den också väldigt mycket om människan och hennes börda/belöning kallad livet.
För cirka 40 år sedan bar Pers resor honom till Pakistan där han blev förälskad i Shamim och bosatte sig i staden Lahore. De skaffade två barn tillsammans och bodde mycket enkelt och trångt med svågrar samt annan släkt. När döttrarna är i 20-årsåldern bestämmer sig familjen för att flytta till Sverige, för att ge döttrarna den frihet de inte kan få i Pakistan. Fast redan här får vi smakprov på ett ögonöppnande ögonblick när Shamim frågar om de kan ha en åsna hemma i Sverige. När Per misstänker att detta inte går utbrister hon att hon vill vara kvar, inte flytta någonstans där hon inte har friheten att ha en åsna hemma. Det känns nyttigt att se en sådan scen, att se vad frihet kan innebära för olika människor. Sådana här uppvaknanden är filmen fylld av. Döttrarna tror att de ska komma till paradiset, men får lära sig att Sverige liksom alla andra länder har sina svårigheter.
”Familjen Persson i främmande land” berör djupt eftersom den handlar om så grundläggande saker som trygghet, hemma, borta, livet. På ett enkelt, gemytligt och ibland humoristiskt visar filmen hur det kan vara att som vuxen byta sin verklighet. Kritik förekommer mot exempelvis byråkratin i våra system, men det görs på ett subtilt sätt. Familjen Perssons både enkla och komplicerade liv blir som en symbolisk berättelse om så mycket mer än deras egen resa. Filmen är väl sammansatt och berättarrösten ger mervärde istället för att skriva tittaren på näsan som det ibland blir. Dessutom är det fascinerande att följa en person som invandrar tillbaka till sitt eget land.