Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Återhållsamt - och exakt

I slutet av 80-talet gick Denis Stéen upp i format och gjorde denna gravyr med sju kvadratiska plattor. "Tittar man noga är det två linjer som korsar varandra, det kan man inte få fram i högtryck. Det enklaste är att göra två plattor och trycka två gånger" förklarar konstnären.

I slutet av 80-talet gick Denis Stéen upp i format och gjorde denna gravyr med sju kvadratiska plattor. "Tittar man noga är det två linjer som korsar varandra, det kan man inte få fram i högtryck. Det enklaste är att göra två plattor och trycka två gånger" förklarar konstnären.

Foto: Kjellberg Anita

Kultur och Nöje2009-03-21 03:00
Sara Schüldt
Det vilar något gåtfullt över Denis Stéens mollstämda grafik med alla dessa fönster, portar och passager i konstnärens motivkrets. Ibland öppna, men oftast slutna och gäckande. Hans gravyrer har passande beskrivits som "existentiella meditationsobjekt" eftersom bilderna med sin hemlighetsfulla karaktär tangerar det religiösa.Men Denis Stéen säger sig inte ha styrts av religiösa funderingar. Han menar att verken får sin mening och tolkning efter hand, när de redan är färdiga. Och för att ge betraktarna tolkningsföreträde har han slutat att sätta titlar.- Vad en bild föreställer ska inte en konstnär tala om. Det är betraktarens ensak att tolka, säger han.På sin spets
Öppenheten för tolkningar dras till sin spets i gravyren F XVII från 1991 som föreställer ett papper med oläsbar skrift. Den kan kanske ses som en betraktelse över bildkonstens styrka och språkets tillkortakommanden. En läsbar text skulle sannolikt slå hål på mystiken, medan det ogripbara retar vår nyfikenhet.I utställningen visas ett 40-tal verk från 1974 till 2005, bland annat finns ett stämningsfullt motiv från Norrköping, " Vid Strömmen" från 1874. Denis Stéen har vistats en del i Norrköping eftersom hans fru kommer härifrån, men han är född i Östhammar 1929. I dag är han bosatt och trots sina 80 år fortfarande verksam i Uppsala. Varje dag går han till sin ateljé för att arbeta.Trägravyren är den teknik som främst förknippas med Stéens konstnärskap. Men han skär även i styrénplast och arbetar med linoleumsnitt. I början av 60-talet gjorde han litografier i både färg och svart-vitt, men han tyckte inte att tekniken passade honom.I den svart-vita bildvärlden finns en spänning mellan ljus och mörker, lätthet och tyngd, som blir tydlig i Konstmuseets urval. Även motiven har bredd, de är både är abstrakta och föreställande - och då ofta utsnitt av hus, miljöer och ting.Linjens mästare
Konstmuseet har valt att ge utställningen undertiteln "En linjens mästare" och i ett linoleumsnitt med en enda spirallinje blottas hans imponerande hantverksskicklighet. Genom att variera tätheten skapas en tredimensionell effekt.Denis Stéen berättar att inspirationen kommer från barockgravören Claude Mellans klassiska gravyr "Veronikas svettduk" från 1649.- Med alla mjuka övergångar är den tekniskt oöverträffad, men konstnärligt är det en annan sak. Ibland blir man själv fartblind och upptagen med det rent hantverksmässiga.Stéens grafik är återhållsam och exakt, med ett enda undantag består utställningen av svart-vita-verk. Men med övertygelse visar han att det går att utvinna de rikaste skiftningar också i gråskalan.- En del gillar stora gester, sådant som är spontant och direkt. Jag har ett annat förhållningssätt. Jag trivs bäst med att jobba långsamt och upptäcka oväntade saker under arbetets gång, säger Denis Stéen.På söndagens vernissage berättar han om sitt konstnärskap.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje