Antiken - vart man sig vänder
Vart man än ser, är det antiken. Inte sedan 60-talet har det gjorts så många storslagna filmer om antiken. Och böcker om antiken säljer som smör. Varför detta plötsliga intresse? TT Spektra pratade med två författare som båda har gjort succé med sina böcker om Julius Caesar och Alexander den store; Conn Iggulden och Valerio Massimo Manfredi.
Valerio Massimo Manfredis trilogi om Alexander den store har på kort tid blivit en succé - precis som så mycket annat som rör antiken. FOTO: MALIN RUDBLOM/PRESSENS BILD
Foto:
På litteraturfronten är det likadant. Under det senaste året har två stora projekt dominerat den antika skönlitteraturen: Valerio Massimo Manfredis trilogi om Alexander den store och Conn Igguldens romansvit om Julius Caesar.
Båda följer de den unge härskaren från barndom till genomfört värv, och båda har på kort tid sålts till Hollywood för dyra pengar.
<B>+ Varför detta intresse för antiken?</B>
- Har du sett filmen "Bladerunner"? Kommer du ihåg när han träffar den vackra flickan, som är en robot? De säger till honom "Men hon är en robot", och han säger "Men hon är speciell". De frågar "varför?", och han svarar "för att hon har minnen". Utan minnen var robotarna instabila, så de konstruerar minnen åt dem, som stabiliserar deras personligheter, säger arkeologiprofessorn Valerio Massimo Manfredi, som är i Sverige för att tala om den andra delen i hans trilogi om Alexander den store, "Alexander - Ammons spådom".
- Människan utan minnen är ingenting. Som en dator med raderad hårddisk. Samma sak gäller samhällen. Byar, städer, nationer, hela mänskligheten. Vi behöver minnen, utan minnen är vi vilse.
Han hinner knappt andas innan han fortsätter.
- Men varför just nu? kan man fråga sig. Vi lever i en period när globaliseringen förstör alla skillnader, vilket kanske är bra eftersom den också förstör gränser och barriärer mellan människor. Men å andra sidan är det starkt destabiliserande. Reaktionen är att alla vill gå tillbaka till sina rötter. Vilka var vi? Hur blev vi så här? Och hur kommer vi att vara imorgon? Jag tror att det är ett naturligt behov.
Bra historier
Conn Iggulden, som på någon månad gick från att vara lärarvikarie i historia till att bli miljonär med sina fyra romaner om Julius Caesar, har en något mer pragmatisk syn på det antika intresset.
- Den främsta orsaken är nog att det är förbannat bra historier. Jag menar, om en historia har överlevt i tvåtusen år är den förmodligen väldigt bra. Dessutom har dagens människor inte lika stora kunskaper om antiken, vilket har gjort att man är nyfiken. Och så fick det ju en bra start med "Gladiator", säger Conn Iggulden på telefon från sitt hem i England.
Historiska romaner av den här typen har alltid haft ett problematiskt förhållande till den historiska forskningen. Den antika historien är av naturliga skäl full av luckor, och även de etablerade sanningarna är föremål för intensiv debatt.
- Så fort man ger sig på romarriket så kommer någon och säger "nej, tunikan var blå om den bars av centurionen i den första kohorten av den sjätte legionen". Man kan bara le åt det, det går inte att tillfredsställa alla. I synnerhet inte alla historiker, säger Conn Iggulden.
Hur snöt man sig?
Men samtidigt är det naturligtvis de historiska luckorna som gör det möjligt att skriva romaner. Det finns gott om spelrum för att teckna personligheter när bara fragment av deras liv finns att tillgå. Vilket, menar Valerio Massimo Manfredi, är den historiska romanens uppgift.
- Läser man en akademisk biografi, finns det bara två dimensioner: den kronologiska och den politiska. Vad som saknas är djupet, livet, hur det smakade, luktade och kändes.
Han tar ett exempel från när han fungerade som rådgivare åt Oliver Stones kommande film om Alexander den store.
- En av frågorna var: "Vad innebar det egentligen att vara grek?" och lite längre ned stod det "hur snöt de sig?". Man kan tro att den första frågan är den svåra. Men den andra frågan är svårare. Det finns hundratals artiklar och böcker om den grekiska identiteten. Men inte en rad om hur de snöt sig.
Så jobbar vi med nyheter