Maleficent
Filmstaden
I rollerna: Angelina Jolie, Elle Fanning, Sharlto Copley med flera
Regi: Robert Stromberg
Betyg:+ + +
För alla som ledsnat på passiva prinsessor som väntar på att bli räddade av allehanda prinsar, är den nya trenden med nyversioner av sagoklassiker en riktig hit. Gör om, gör modernt, verkar vara ledordet och vips dyker aktiva hjältinnor upp, som inte bara får vara huvudpersoner, i bästa fall får de även nya, komplexa personligheter.
”Maleficent” är en tolkning av Törnrosa där den där elaka objudna fén står i centrum. I den här historien får vi veta varför hon är så elak. Eller, blir, snarare.
För som liten är Maleficent det fridfulla, magiska Hedlandets främsta väktare. Så träffar hon en pojke från den angränsande fula människovärlden. De blir kära men han kan till slut inte stå emot sin futtiga mänsklighet och sviker henne. Hämnd, och vilket dåligt koncept det är, är ett viktigt tema i ”Maleficent”. Här får vi se hur illvilliga handlingar i en generation sipprar ned och drabbar även nästa. För pojken växer upp och blir kung och hans dotter är ingen mindre än den lilla, oskyldiga Aurora. Och hon undkommer inte sitt fördömda öde, ens i den här versionen.
Regissören Robert Stromberg har en gedigen specialeffekts-bakgrund, med Oscars för bästa scenografi för ”Alice i underlandet” och ”Avatar” i bakfickan. Det märks. Rent visuellt är Hedlandet inte helt olik planeten Pandora i just ”Avatar”.
När han nu regidebuterar märks det också hur svårt det kan vara att hålla tempo och dramatik uppe. Då och då fastnar historien i törnebusken men som tur är har Stromberg Angelina Jolie som ett rivigt ess i rockärmen. Den magnifika Maleficent är en härlig roll för Angelina Jolie, som är expert på att vara ståtlig, torrt avfärdande och rörande på samma gång. När hon avfärdar tanken på romantisk kärlek som problemlösare sätter hon en spännande och intressant standard för sagoberättande, både på och utanför vita duken. (TT)