Allt stämde för Wij
TOMAS ANDERSSON WIJStadsmuseets innergård, KulturnattenPublik: KnökfulltBetyg: ****
I sin plufsiga och grådaskiga höstjacka framstår han som totalt befriad från poser, Tomas Andersson Wij. Under bar himmel bjöd han på en nära och värmande Kulturnattspelning. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Gratiskonserter är också en riskfyllda. Några som aldrig skulle ha gått om de vore tvungna att betala kan plötsligt få för sig att skräna sönder spelningen. Särskilt lätt görs det förstås om formatet är lågmält och avskalat - som Tomas Andersson Wij, ensam med gitarr och munspel, på Stadsmuseets innergård.
Därför är jag jublande lycklig över att allt stämmer. Många kom för att lyssna, både tonåringar, tanter och barnvagnsfolk med bebisar. Och det formligen strålar värme från scenen, en närhet som bränner till och inte går att värja sig mot.
Tomas Andersson Wijs styrka ligger i hans totala närvaro och förmåga att berätta historier. Vemodiga och ömsinta bilder av Samtidssverige drabbar mig i låtar som "Landet vi föddes i" och "Blues från Sverige", med textrader som "Vi har fyllt alla rum till brädden/Men de ekar tomt ändå".
Mellansnacket blir mer än ett sammanbindande kitt. Det är både fyndigt, allvarsamt, roligt och gripande, kanske särskilt om mötet med den trasige och bortglömde sångaren John Holm.
Det slår mig att Norrköpings ljumma septemberkväll måste vara perfekt tid och plats för smygpremiären av höstturnén.
Ovanför oss glimrade stjärnorna samtidigt som låtar strös ut från senaste albumet "Stjärnorna i oss". Och var passar det bättre att tala om hur fabrikerna tystnat, än i vårt Industrilandskap?
Så jobbar vi med nyheter