Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Allt man kan önska blir lite för mycket

Kultur och Nöje2009-10-10 03:00
Det rör på sig i operavärlden och den så kallade finkulturen börjar flytta in i folkhemmet. Vi har De Tre Tenorerna, Ernmans flirt med melodifestivalen, Il Divo och visst fanns det någonting som hette Prima Primadonnor i televisionens barndom. Nu har vi Divine som i torsdags kvälll stod på scenen i De Gerhallen tjänstvilligt uppbackad av norrköpingssymfonikerna. De tre damerna Katarina Böhm, Caroline Gentele och Gabriella Lambert-Olsson är duktiga ooch drivna sångerskor, inte tal om annat. De har rösterna, gesterna, scennärvaron och publikkontakten. Vad kan man mer önska? Ingenting egentligen och det gjorde jag väl inte i torsdags kväll annat än att det blev too much, litet för mycket av det goda alltså. Skivan de just har släppt är mer mångfacetterad och visar en bredare bild av gruppen. Å andra sidan är det ju själva upplevelsen av tjejerna på scenen som ger de gladaste skratten och roligaste associationerna. Om man hört texten ordentligt vill säga för då hade det säkert blivit ännu bättre. Men visst sjunger de fantastiskt bra och kan sin sak. De driver med hela genren och sig själva som operadivor men drar det så långt att det blir nästan tröttsamt emellanåt. Dock tror jag att de vet vad de gör vilket visades i den långtgående driften med oss recensenter i Glitter and be gay ur Bernsteins Candide. Mozart fanns också med i form av arior ur Trollflöjten och Figaros bröllop. Här får vi höra nonsenstexter som blir ännu roligare om man är bekant med orginalet men står rätt bra på egna ben. Med full kontroll över samspelet glittrar tjejerna fram i den ena hissnande koloraturen efter den andra, skickligt placerade i tid och rum och med hänförande röster som vet vad de kan. Divine går ut och in i texterna men håller sig ibland kvar ett uns för länge och det är då det blir tröttsamt. Puccinis Nessun dorma - himmel så vackert och Oh mio babbino caro ger ändå den rent musikaliska kicken och det är underbart att svinga sig iväg med hjälp av tjejernas rent vokala kvaliteter. Fullblodsproffsen i orkestern har den rutin och goda omdöme som behövs för att hålla lagom distans till genren. De spelar med i dubbel bemärkelse och får blomma ut på egen hand i några uvertyrer, allt under ledning av Alexander Hanson. Jag tror att Divine behövs och kommer att kunna föra ut sitt budskap om opera till alla. Ett litet ryck i handbromsen emellanåt kan dock rekommenderas så att inte vi redan frälsta tappar intresset.Tre sopraner möter SONDirigent: Alexander HansonSolist: DivineNorrköpings symfoniorkesterDe Geerhallen Norrköping
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!