Allt för friheten
I Friheten får vänta behandlar den välkände tv-journalisten John Pilger de fem problemområden i världen som han har mest erfarenhet av.
John Pilger. Journalist och författare med djupt engagemang i världen.
Foto:
Redan i förordet börjar Pilger att måla upp en mörk och deprimerande bild av världen. Idag blir det allt mer accepterat med imperialism, statsterrorism och vi-och-dem-mentalitet. Västvärldens ledare, i första hand USA och Storbritanniens, skäms inte längre för att utnyttja svagare stater. Stater som inte blint följer västvärldens linje utlyses som onda. Men något hoppfullt avslutar han förordet med:
"De klokaste vet också att samtidigt som erövringen av Irak håller på att falla samman kan ett helt system av dominans och utarmning också falla samman". Det är den sista gnutta hopp som finns i boken.
En av konflikterna som behandlas är minst känd i Sverige, det öde som drabbade befolkningen på ön Diego Garcia.
Det är ett frustrerande reportage om hur människor på en fredlig och ljuv ö tvingades ut i fattigdom till Mauritius. Orsaken var att Storbritannien lovade att ge USA ön på 50-talet när USA ville ha en militärbas i Indiska oceanen. Sedan följde decennier av mörkläggning. Brittiska regeringar förnekade medvetet att det någonsin funnits invånare på ön.
Det mest omfattande kapitlet i boken heter "Vårt sista tabu" och handlar om konflikten mellan Israel och Palestina. John Pilger har lång erfarenhet av området och har gjort flera dokumentärer därifrån. Kapitlet, liksom de andra, är överöst med fotnoter och historia. Främsta tyngdpunkten ligger på det ständiga förtryck som palestinierna får leva med. Samtidigt nekas de rättvisa eftersom ingen får tala om dem som offer.
Det kan diskuteras huruvida John Pilger är för ensidig, för partisk eller för vänster. Och helt klart går det att läsa mellan raderna att just nyliberalism är något han verkligen ser som en ondskans städade idé.
Om den kritiken skulle finnas gentemot Friheten får vänta bemöter han den speciellt med avsnittet om Sydafrika. Landet som hade alla förutsättningar när apartheid äntligen försvann, men där ekonomisk apartheid fortfarande finns kvar. I reportaget kritiserar Pilger Nelson Mandela och andra inom organisationen ANC, utan att på något sätt bortse från det de åstadkom.
Egentligen är John Pilger inte mest intressant som journalist även om hans grundliga arbete och slagfärdighet som betraktare vittnar om hans skicklighet. Han är mer intressant som människa. Att ha upplevt så mycket i världen och att i hans ålder fortfarande brinna så av ilska över orättvisor är imponerande. Det gör honom till en journalist av yppersta klass eftersom han i första hand är just människa.
Friheten får vänta ger upphov till sorg, frustration och ilska. Den engagerar, men gör en på samma gång förtvivlad eftersom det inte känns som att världen går att förändra.
I vissa delar är den till och med komisk, speciellt en intervju med en högt uppsatt israelisk tjänsteman/politiker som utan problem försöker påstå att Israels regering fallit offer för en värld som mobbar den. Eller intervjuer med amerikanska tjänstemän från Pentagon som frankt säger att tiotusentals döda inte är särskilt mycket. Friheten får vänta är en bok vi alla bör läsa för att inte glömma vad som görs i frihetens namn i världen.
En ny bok
John Pilger
Friheten får vänta
Översättning Hans O Sjöström
Ordfront
Friheten får vänta
Översättning Hans O Sjöström
Ordfront
Så jobbar vi med nyheter