Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Alldeles för långt från Vittula

Populärmusik från Vittula slog knockout på hundratusentals läsare. Det kommer inte Mikael Niemis senaste roman, "Mannen som dog som en lax" att göra, trots att utgångspunkten även här är Pajala och ett gäng tornedalska original. Lika bra att slå fast det med en gång.

Foto:

Kultur och Nöje2006-09-18 06:00
.
<span class=color style='color:#BF0220;'>En ny bok
Mikael Niemi
Mannen som dog som en lax
Norstedts

Därmed inte sagt att det är en tråkig roman, tvärtom. Den är riktigt roande.
Men bara för stunden.
Sju hundradelar efter att jag slagit igen pärmarna är mina tankar någon helt annanstans än i Tornedalen bland figurer som Martin Udde, Therese Fossnes och Esaias Vanhakoski, vilka är de tre bärande gestalterna som den här kriminalhistorien kretsar kring.
De rumsterar och lever för fullt - nåja, Martin Udde är förvisso död redan innan historien tar sin början - bara just så länge som man läser om dem. Sedan bleknar de bort.
Såväl deckarstoryn som den parallella kärlekshistorien är både för tunna och för osannolika för att de ska rota sig i min hjärna och fortsätta att vidareutvecklas av den egna fantasin.
Där har ni huvudinvändningen mot Niemis senaste. Det är en slit- och slängprodukt. Och där har ni samtidigt den stora skillnaden jämfört med "Populärmusik från Vittula" som fortfarande - fem år efter första läsningen - har en plats i min hjärna.
Men det finns som tur är beröringspunkter mellan de båda romanerna, och det är Mikael Niemis sätt att vränga till språket och att i korta snärtiga stycken på pricken fånga en känsla, en doft eller ett synintryck.
Som när motsatserna Therese och Esaias äntligen fått varandra (det förstår man ska hända så fort de träffats). Framför brasan någonstans i Tornedalens hjärta öppnar Esaias foliepaketet med gäddan:
"Ljuvliga ångor av sommar och bubblande smör slår emot dem. Det heta fiskköttet lossnar från benen och smälter i munnen. Varsin öl, skummande humle. Solen som försvinner bakom öarna och sakta drar med sig aftonmolnen i djupen. Händerna klibbiga av gädda och kärlek."
Det är sådana passager som trots allt ger ett mervärde utöver den tunna deckarsoppan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!