Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Alexander - en typisk Stone-film

ALEXANDER
****
Filmstaden

Colin Farrell i huvudrollen Alexander, en film som kommer at räknas till en av Oliver Stones mest typiska. FOTO: COLUMBIA TRISTAR

Colin Farrell i huvudrollen Alexander, en film som kommer at räknas till en av Oliver Stones mest typiska. FOTO: COLUMBIA TRISTAR

Foto:

Kultur och Nöje2004-12-01 06:00
Stefan Andersson
Efter presidenterna Kennedy och Nixon skildrar Oliver Stone ännu en statsman, den unge makedoniern Alexander som under några år på 300-talet f. Kr. erövrade grekiska stadsstater och trängde in i Indien. Colin Farrell, irländskt stjärnskott, spelar honom med brett register och filmen kommer att räknas som en av Stones mest typiska, en dynamisk skildring av en ledares vilja, karisma och segrar, svaghet, förföljelsemani och ovärdiga slut. Bilderna är typiskt Stone, fyllda av rörelseenergi, abrupta kontraster, skakande våld och smått hallucinatoriska överdrifter. Men också lugna partier fria från historiemelodramens vanligaste självparodiska felsteg i dialog och kostym.

Alexander skildras som genialisk fältherre, som får folk med sig, riksbyggare som väljer bort primitiv stamkultur och förnuftsmänniska. En sorts modern ledare. Det är skönmålat men inte simpelt. I verkligheten var han nog en envåldshärskare som hade turen att göras till myt av beundrande historiker. Och när Stone har skildrat hans krävande liv och oroliga inre så lockas han starkt att föra myten vidare.
Dessförinnan ses han i en rad mycket bra enskilda scener som son, ledare, make och vän. En homoerotiskt färgad vänskap ger honom trygghet och fasthet. Sin rastlöshet har han från fadern, krigarkung, barbarisk och intelligent, och modern, som bakslugt och maktlystet dominerar hans liv. Hans erövrarlust och rotlöshet verkar kompensera separationen från modern, men inspireras också av livslånga drömmar om gudalik ära. En mycket disharmonisk hjälte, inte alltid herre över sig själv. Det är djärvt att välja en sådan huvudperson när liknande filmer berättar om okomplicerade äre- eller hämndlystna personer.
Alexanders omognad, mognad och ofullkomlighet och hans släkttragedi dominerar filmen. Det är skrivet och spelat med större innehållsrikedom än många liknande filmer. Miljöer och kläder visas i mättade färger och detaljrikedom. Snabbhet i kameraföring och bildväxling ger liv och variation. Krigföringen koncentreras till två inslag. Besegrande av persisk jättehär visar Alexanders förmåga i fält. Örnens, hans heraldiska djurs, allseende perspektiv växlar med grym närstrid ur fotsoldatens synvinkel. Under strid i indisk skog inser han sin begränsning och dödlighet. Bilderna går i blodröd psykedelisk stil, allt ses nästan från andra sidan graven. Därefter ett antytt regentmord och imperiets sönderfall; konspirationsdramatiken är typisk för Stone. En bitter motbild till Alexanders oförverkligade dröm om integration och samhällsuppbyggnad!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje