Aldrig blir man så vuxen som vid studenten
Agneta Trägårdh
Foto:
I dag springer de ut över tröskeln till vuxenlivet. Med vita mössor på sina huvuden känner de sig vuxna. Så vuxna som de aldrig mer kommer att känna sig. Själv väntar jag fortfarande på att känna mig lika vuxen som jag gjorde den dagen jag tog studenten.
Så småningom kommer man nämligen på att det där med att vara vuxen inte alls är att känna sig vuxen. Nej, det är bara att tvingas göra en massa tråkig vuxensaker.
Att fylla i obegripliga blanketter till exempel. Att sitta i telefonkö till företag eller myndigheter och höra en metallisk röst säga "du står fortfarande i kö, tack för att du väntar. Det är snart din tur, du har plats 58 i kön". Att betala räkningar. Att städa och plocka efter andra. Att se till att barnen har rena kläder. Att komma på att alla andra i familjen har rena kläder, utom man själv. Att titta ut genom köksfönstret och se att kaninen ser väldigt konstig ut. Att ta på sig glasögonen och konstatera att det inte alls är kaninen som ser konstig ut, att det är en stor, fet, vidrig råtta som kommit in i buren. Att inse att ingen annan kommer att ta bort råttan, att det är man själv som är vuxen och som ska fixa sådana saker.
Men det är liksom inte sånt man säger till en förhoppningsfull student en dag som denna. Det känns lite fel att säga "vänta du, snart står du där i kön på Ica-Maxi en fredageftermiddag med en fullastad kundvagn, svetten rinner längs ryggen, du är trött och hungrig och dina barn bråkar och slåss för att de inte får dela på en Aladdin chokladkartong. När du fått ner alla dina varor i sex kassar tar du svängen förbi systembolaget och står i en lika lång kö där för att köpa en flaska vin. Den ska du dela med din äkta hälft på kvällen framför Så ska det låta. När Peter Harryson säger godnatt till sin mamma vet du att det är dags för det obligatoriska fredagssamlaget. Om du inte redan har somnat i soffan vill säga.
På lördag och söndag ska du hinna allt du inte hinner i veckorna. Tvätta och städa, alltså. Eftersom du på vardagarna ska jobba, skjutsa barn på olika aktiviteter (ofta flera samma dag), hjälpa till med läxor, gå på föräldrarmöte och göra lunchmatsäck till skolans utflykt. Och om det är fint väder ska du inte tro att chefen går med på att du ska sitta ute i solen och jobba."
Nej, det säger man inte. För då skulle naturligtvis alla vända där på tröskeln och springa tillbaka in i skolan och be att få blir kvar. Kanske borde man istället själv sätta sig där på tröskeln och strejka mot vuxenlivet. Peka finger åt alla trista vuxenmåsten. Eller göra som Pippi Långstrump. Ta ett krumelurpiller och aldrig bliva stur.
Så jobbar vi med nyheter