Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ajaj, nu sviker Hill

Godmorgon midnatt
REGINALD HILL
MinotaurKOnstsopor.rekord i retur.

Kultur och Nöje2004-08-31 06:00
Reginald Hill har seglat upp som en av Storbritanniens största deckarförfattare under senare år. Fast förankrad i den brittiska deckartraditionen men även med ett modernare anslag i teman och ämnen har han nått stora framgångar, inte minst i Sverige där engelskt nästan alltid går hem. Hemligheten ligger kanske i tonen; liksom hos många av hans föregångare finns det en trevnad, en lågmäld humor som ligger som klangbotten. Persongalleriet är också starkt med kriminalöverkommissarie Peter Pascoe, den kraftige och dominante polisintendenten Andrew Dalziel och kriminalinspektör Edgar Wield som huvudpersoner. Alla starka men sinsemellan helt olika personligheter vilket Hill utnyttjar förtjänstfullt för att skapa dynamik åt dialogen. Jodå, det finns kvinnor också, nyligen introducerad är kriminalassistent Shirley Novello, men det är knappast Hills starkaste gren.
Den nya romanen Godmorgon midnatt är upplagd på klassiskt vis; ett självmord där "förövaren" planterar en mängd bevis som ska peka åt ett visst håll. Dessutom finns här otrohet, släktfejder, arvstvister och annat smågodis som hör till. Till en början verkar självmordet inte misstänkt och Dalziel har dessutom personliga intressen i fallet och vill lägga ner det. Men Pascoe finner vissa spår och driver på med sin utredning och sakta men säkert rullas historien upp. Med jämna mellanrum i boken får vi också läsa de olika huvudpersonernas egna subjektiva ord om vad som hänt och kan så sakta lägga ut pusslet. Inte helt olikt somt av genrens "grand old lady" Agatha Cristie, men det finns vissa skillnader.
Även om Reginald Hill skriver rasande bra, hans karaktärer är tydligt utmejslade, dialogen utmärkt och grundhistorien helt ok så går han den här gången ner sig i komplexitetsträsket med väl många sidointriger. Detfinns bl a en inramande berättelse som berör Irak-kriget och jag måste erkänna att det finns detaljer där som jag inte direkt fattar när jag slår ihop boken.
Hill bygger upp spänningen och knyter sakta ihop trådarna och just då, när boken närmar sig upplösningen som man lustfyllt sträckläst sig fram emot, just då finner man sig sittande i ett stort antiklimax. Det är inte kul.
Vissa av intrigerna känns sökta och upplösningen av boken infriar inte de förväntningar man fått. Godmorgon midnatt är inte en av Reginald Hills största stunder ty väljer man en form som tangerar pusseldeckarens så får man inte glömma bort att ett pussel aldrig, aldrig får sakna bitar eller ha bitar som inte riktigt passar in i varandra. Aldrig!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!