Beväpna dig med vingar
Det monotont mullrande titelspåret från senaste skivan är en given öppningslåt. En melodi som sakta men säkert bygger upp mot ett klimax och den perfekta starten på vad som säkerligen kommer bli en kväll fylld av elektriska urladdningar.
Ingen neråtsång
Spår nummer fyra från den stora comebacken på svenska "Det e ni som är dom konstiga, de e jag som är normal" (1999) tycktes inte vara något märkvärdigt från början, men har genom åren gång efter annat visat sig blomma ut till en gigant i Thåströms livebibliotek. En låt som arrangerats i väldigt många olika skruder från turné till turné, men som alltid är ett lika kärt återhörande.
Kriget med mig själv
Den agiterande punkaren som frontade Ebba Grön och experimenterade i Imperiet är sedan länge borta och har ersatts av en introvert, spastisk och synnerligen integritetsfull 55-åring. Thåström live idag är en annan sak än förr, men visst blir det säkerligen en del nostalgi ändå. "Kriget med mig själv" lär sorteras in på det kontot...
Du ska va president
...precis som "Du ska va president". Låten som är hopplöst olyssningsbar i sin inspelade synthskrud, men som alltid slår knock på publiken i livesammanhang.
Smaken av dig
En personlig favorit från "Beväpna dig med vingar" och kanske så nära Thåström kommer en renodlad kärlekssång. Med intensivt stålsträngad gitarr och sångarens koncentrerade framförande av texten har den alla förutsättningar att växa flera dimensioner i liveformatet.
Samarkanda
Lite samma känsla har jag inför "Samarkanda". Textstrofen om jordgubbar i tant Bertas sommarkvällsberså är förmodligen den mest omtalade i vår och Thåströms maniska rabblande av metaforer inbjuder till funderingar kring stegrande livemagi.
Främling överallt
Det stegrande introt är som gjort för att ett liveband ska kunna glänsa och dynamiken i övergången till den stillsamma huvuddelen av låten riktigt snygg. Ett utmärkt tillfälle för Pelle Ossler med band att klä melodin i en propert industriell skrud.
En vacker död stad
Thåström må vara en betydligt lugnare, mer reflekterande man idag, men ingen konsert utan en riktig urladdning. Den rollen fyller det här stycket i setlistan. En låt som tycks vara i stort sett omöjlig att sortera bort.
Sönder Boulevard
Frågan är hur bra den här låten passar i liveformatet egentligen, men den är alldeles för vacker och omtyckt för att kunna ställas åt sidan. Till och med för en sådan som Thåström.
Fanfanfan
Ett av de mest populära och efterfrågade guldkornen från "Skebokvansv. 209" och en trolig avslutningslåt. Med andra ord vet ni vad ni kommer nynna på när ni ramlar ut ur Flygeln inatt och allt har tagit slut alldeles för fort.