Det är inte hur man har det utan hur man tar det, hör man ibland och det är nog sant. Det mesta är en fråga om inställning – antingen ser man livet från den ljusa sidan eller så väljer man att fokusera på det negativa. Jag måste nog tillstå att jag ofta väljer det senare. Jag kan faktiskt riktigt hänge mig åt den blossande irritationen, nästan njuta av den, när det kommer till vardagens alla små förtretligheter. För de är många! Om man väljer att se dem förstås och här ska inte väjas för något. När det börjar närma sig slutet på året är det populärt med listor av olika slag och här kommer min topplista över klart irriterande fenomen i vardagen:
1. Toapapper på offentliga toaletter – alltså det är lika hysteriskt varenda gång. Jag kan nästan känna hur jag spänner mig inför besöket redan innan eftersom jag vet att det kommer att bli precis som alltid. Pappret sitter gömt inuti en stor metallhållare, det är fullständigt omöjligt att hitta var eländet börjar eftersom det sitter totalt fastsmetat på rullen. Man kan snurra runt rullen tio gånger, allmedan frustrationen stiger, utan att hitta själva änden. Till slut försöker man nypa tag var som helst och lyckas kanske slita av en pyttebit.
Om man mot förmodan skulle få tag i papprets början, kan man ge sig den på att när man ryckt av en bit, åker resten försmädligt tillbaka in, och sen börjar alltihop om igen, eftersom man antagligen bara lyckades riva av en ruta.
Om toaletten är utrustad med en sån där liten automat där man bara får ut typ en mindre näsduk varje gång, blir det ett frenetiskt slitande tills man fått ihop så mycket att det räcker. Någon enstaka gång sitter det helt vanliga hållare men då är i regel pappret så tunt och hållaren så hårt spänd att man ändå bara får av en minibit.
2. Man fastnar i olika saker. Ökar med stress, långa halsband och fladdriga kläder. Passar dåligt ihop med att man dessutom är fullastad med grejer att bära.
3. Förpackningshysterin. Vi snackar förpackningar omöjliga att att sig in i i allmänhet och cellofanpapper i synnerhet. Alltså jag hatar verkligen cellofan! Vem uppfann det och varför?
4. Kopieringsapparater. Dessa märkliga vidunder – när ska man nånsin förstå sig på dem? Där står den, alldeleles nyservad, ompysslad och rensad på alla upptänkliga pappersrester, och det första som händer när man lägger i sitt lilla original är att… det fastnar! Man har tre minuter på sig mellan lektionerna och skulle bara ha några ynkliga kopior. Eller när man klickar på skriv ut på datorn, går och ställer sig vid maskinen för att invänta utskrift och – inget händer. Inget felmeddelande, bara … inget. Dagen därpå kan den däremot ha spottat ur sig tio ex.
Listan skulle kunna göras mycket längre, till exempel datasystem man inte förstår, produkter man använt i åratal som plötsligt utgår ur sortimentet och folk som står i vägen när man har bråttom, men det kan finnas anledning att återkomma till dem i framtiden.
Nu är det dags att ta ett djupt andetag och ge sig in i julhetsen, är rätt säker på att den kommer att rymma nya fantastiska irritationsmoment, bara man ger sig tid att upptäcka dem. Allt är en fråga om inställning som sagt.