”Det är snart vinter igen”. Pappas envist upprepade kommentar i början av somrarna kunde kännas dyster.
Den kom ofta just när jag gjort mig beredd att omfamna och hålla sommaren hårt. Men å andra sidan kunde han mitt i vintern säga ” det är snart sommar igen”. Kanske berodde det delvis på att tiden går fortare med åren. Så här på väg in i hösten håller jag fast vid det hoppfulla ”det är snart sommar igen”. Nog blir det väl även lite som en beskrivning av livet. Det är ingen evig dans på rosor men heller inget evigt mörker. Som livet och som jobbet.
”Alla lärarna där är dåliga, hävdar en elev”, alla frågar jag stillsamt, alla är väl inte lika? ”Eleverna lyssnar inte på vuxna, säger den trötte läraren”, ingen elev? ”Föräldrarna kommer inte på föräldramöten”, menar någon. Men en del kommer väl alltid eller hur, försöker jag. Alla grupper består av individer och när individer mosas ihop till grupper riskerar man att missa saker som borde förstås. Nyanser mellan svart och vitt. Det kan tyckas behändigt att förenkla när man vill sortera men även om en skruvmejsel är en skruvmejsel behöver man veta mer än så för att få fatt i ett fungerande verktyg.
” Ni svenskar” säger någon till mig och jag inser att jag genast blivit sorterad. Visst stämmer sorteringen svensk men även högerhänt, övre medåldern, morfar, farfar, musikintresserad och en hel del andra sorteringsmöjligheter. Jag menar att man i förenklandet risker att missa väldigt mycket, många nyanser mellan svart och vitt. Ett annat sätt att sortera är i onda och goda vilket var utgångspunkt när jag som barn såg film ihop med pappa. ”Är det där dom onda”, kunde jag fråga pappa och han kunde med enkelhet svara ” nej det där är dom goda”. Det var dessutom så vist ordnat att dom goda alltid vann. Jag förmodar att det var med det sorteringsverktyget jag gick ut i världen. Eftersom ingen vill räkna in sig bland de onda kommer ”de andra” alltid att bli de onda vid behov.
Det händer ibland att vi har olika upplevelser av saker och ting. Från olika sidor av bordet vill vi beskriva verkligenheten på vårt sätt. När en elev inte kommer till skolan kan det vara så att familjen anser att det beror på hur det är i skolan alltmedan skolan anser att eleven trivs i skolan. Ibland kan socialtjänsten anse att något är ett skolproblem medan skolan anser att det handlar om hemmets oförmåga. Även om många och ibland väldigt många människor är inblandade blir det ofta fråga om två motsatta bilder. Hur detta går till har jag funderat en del kring. När många är inblandade borde det ju finnas många olika bilder att dela och fundera om.
I politiska partier är det väl så att man samlar ihop sig kring en åsikt och i bästa fall efter ingående samtal. Sedan sägs t.ex. att ”Miljöpartiet anser” och att ”Folkpartiet anser” tvärtemot. Inom politiken gäller representativ demokrati. Man representerar sina väljare även om man inte i detalj vet vad dom tycker i varje enskild fråga. Men när grupper tycker lika utan varken överväganden eller beslut kan man behöva fundera på saken.
När vi först och främst ingår i en grupp tenderar vi att försvara gruppen även om vi innerst inne tvivlar på att gruppen har rätt. Att uppleva tillhörighet i en grupp är något viktigt. Någon sorts kåranda uppstår i professionella grupper på gott och på ont. Ibland blir gruppen så ivrig att höra ihop att varje kritik utifrån oreflekterat slås tillbaka.
Vi vill alla tillhöra men däremot inte bli insorterade i grupper av andra. Just det där med att man försvarar gruppen kan inträffa även om man inte valt tillhörigheten. Därav kommer att bör man tänka sig för så att man inte skapar grupper och framför allt inte negativa grupper. Den ”onda” grupp man skapar kommer troligen inte att hålla med och de negativa avsikter man tillskriver gruppen kommer gruppen att förneka.
Så besvärligt är det här i livet att de ”onda” inte bär gula band som motståndarlaget på gymnastiken. Den onde kan för övrigt vara god mellan varven och mycket blir till i betraktarens ögon. Om man kunde gå lite i andras skor skulle man förstå bättre hur olika saker kan te sig från olika perspektiv. Nu är ju detta bara möjligt i fantasin och kräver en del inlevelse men somliga går i mycket trasiga skor.
En del möjligt onda handlingar förklaras med goda avsikter och att det man gjort gjorde man för den andres bästa. Det blir svårt när den andre inte förstår det och underförstått inte förstår sitt eget bästa. Alltmedan vissa av oss anser oss förstå både vårt eget bästa och andras bästa. Om vi finner oss sittande på så pass höga hästar bör vi kanske sitta av och vandra lite i den andres skor. Det kan gott få ta sin tid.
Nu har jag en hel del skor att vandra i, en del sorters hästar att undvika och många nyanser mellan svart och vitt att vara vaksam på. För övrigt finns väl ingen anledning att nöja sig med en gråskala när alla regnbåges färgar finns att förlora sig i.
Höstterminen har börjat men snart är det sommar igen!