Premiären var nästan som julafton för fansen. Och de är många, mestadels kvinnor. Serien beskrivs ibland som fantasy men egentligen är nog science fiction en bättre kategorisering eftersom den utspelar sig i den verkliga världen (fast i historiska tider). Det är bara den där lilla detaljen med tidsresor.
Kanske underskattas serien för att den vänder sig till en kvinnlig publik. Och ibland blir det lite för mycket romantiskt dravel. Vareviga kväll bedyrar de sin kärlek till varandra innan de har fantastiskt sex. Just den delen kanske borde klassas som fantasy.
Serien fick faktiskt politisk påverkan i Storbritannien där Jeremy Corbyn ville flytta fram premiären till efter Skottlands självständighetsomröstning. Han var kanske rädd att skottarna (eller skotskorna kanske) skulle "rösta på Jamie".
"Så mycket bättre" (TV4) rullar vidare och visst är det härligt att höra Louise Hoffstens Linköpingsmål och Linnéa Henriksson är härlig hela hon men hittills är det inga spännande covers direkt och vore det inte för Christer Sjögrens ofrivilliga humor (en minut om hur han gillar ostmackor på morgonen!) så skulle jag nog somna. Jag har till och med spolat förbi många av låtarna.
Annan ofrivillig komik står de (o)mogna friarna i "Kärlek åt alla" (TV4play) för. Att puta med underläppen som ett barn och säga att "Vi har inte fått lika mycket tid som han" är humor. Fatta vinken, du levde inte upp till förväntningen i brevet.
Min favoritserie "This is us" tycker jag ha tappat lite fart. Visst depression är inget actionäventyr men då behöver kanske inte den historien vara så mycket i fokus.
En liten pärla är serien "You" som handlar om en galen stalker – som man inte kan låta bli att sympatisera med. Vore huvudpersonen min väninnas kille skulle jag be henne sätta sig i säkerhet och sen ringa polisen. Netflix släpper hela säsong ett på annandagen.
På måndag eftermiddag börjar SVT visa den australiska serien "A place to call home" under namnet "Hemma igen". Det är en småtrevlig serie om en familjs öden och äventyr i en australisk småstad på 50-talet. Här lyckas man få in homofobi, nazister, våldtäkter, oäkta barn och politiska kampanjer mellan te-drickandet och eftermiddagscoctailen.
Nästa söndag är det i USA premiär för tv-adaptionen av Elena Ferrantes "Min fantastiska väninna". Dagen efter visas första avsnittet på HBO Nordic och på tisdagen avsnitt två. Trailern är lovande och förhandsuppgifterna gör gällande att de första två avsnitten är bra, att man sugs in i serien. Det låter bra men som alltid med en älskad romansvit är det svårt att tänka sig att tv-serien blir lika bra.