Kulturarv bör vara våra förfäders röster inom oss. De döda är döda men de talar genom dikter, visor, berättelser och ordspråk som lever i folkets minne.
I klassamhället är man "bildad" med en bildning som inte kan användas till något. Att vara eller inte vara. Om du är bildad vet du att det är en fras ur Hamlet av Shakespeare. Men vad ska du ha den till?
I vårt samhälle blir kulturen splittrad. Man får plocka ihop ett eget kulturarv av sånt som råkar komma i ens väg. Fast jag är socialist är det sällan kampsånger som klingar i skallen på mej. Där kan det i stället dyka upp en strof av skalden Kellgren som levde på 1700-talet och skrev i Salig Dumbom:
I politiken var hans tro
vad ingen bonde lär förgäta
att om man mjölka vill sin ko
bör man ock ge den till att äta!
Den versen drar löje över arbetsköpare som vägrar betala anständiga löner. De begriper inte att de gräver sin egen grav. De är tillåmed dummare än Salig Dumbom.
Strindberg visste ingenting om vår tid, han dog 1912. Men han hade den tidlösa insikt som förtjänar att bli kulturarv. Han skrev om 1300-talets Visby:
"Visby råkade, som sagt, i ett sådant onaturligt tillstånd av hopade rikedomar bredvid ett väl dolt elände, som på handelsspråket kallas blomstring."
Det kunde vara en beskrivning av dagens svenska välfärd.
Ett annat föredöme kunde vara Joe Hill. Han var arbetarkämpe, därför vill inte skolan ha honom. Men den borde lära skolbarn sjunga:
Folk dör av hunger alla dagar
Små barn har tomma svullna magar
Då är det rätt att bryta lagar,
det är allt vi vet!
Och skolan bör naturligtvis lära arbetarbarn vad varje arbetare bör veta, till exempel att strejken är vårt främsta vapen. Även det kan Joe Hill lära ut:
Om arbetarn skulle vilja, kan han stoppa alla tåg,
skeppet uppå havets bölja, om han vill det, stilla låg.
Han har kraft att stanna alla hjul som snurrar, om han vill.
Flottor sjunka, härar falla, om han bara säger till.
Jag undrar ofta hur den nya generationens kulturarv kommer att se ut. De som är uppfödda på discodunk eller på rockvideos med handlingslöst bildflimmer – kommer de att kunna hämta styrka ur fädrens erfarenheter eller hitta ord att förlöjliga överheten med?
Man får väl tro det bästa. Och om de kommer att ha likadana politikerbroilers som vi kan man hoppas att de åtminstone har läst Andersens saga om Kejsarens nya kläder.