Årets julkalender hade inte börjat sändas innan det utbröt debatt kring den. Man skulle kunna tro att det var med flit från produktionens sida för att öka intresset för den.
Jag vet inte vad barn tycker om den men den plockar upp en folkbildningstanken som var ganska vanlig när dagens tv-producenter var barn. Ni minns väl “Fem myror är fler än fyra elefanter”, 1977, som lärde barn om bokstäver och siffror, “Stjärnhuset”, 1981, där det handlade om stjärnbilder och grekisk mytologi eller “Det blir jul på Möllegården”, 1980, där skånskt julstök kring förra sekelskiftet stod i fokus? Ganska många julkalendrar har också berättat den kristna historien.
I år vänder sig julkalendern lika mycket till vuxna som till barn och Lotta Lundgren och Erik Haag har samma jargong och relation till varandra som de haft i “Historieätarna”. En del av det tror jag går barnen förbi, som diskussioner om hur gammalt yngsta barnet är när Vikingapappan varit borta på handelsresa i flera år. Men två avsnitt in tycker jag att serien funkar. Det är inte samma gäng barn i alla tidsåldrar de besöker och det förstärker också Erik och Lotta som huvudpersoner - på gott och ont. Men barnen är modiga som smakar på fårskallar, hjärtmusslor och allehanda gröt.
Folkbildning ligger kanske i tiden på SVT för program som “Allt för Sverige”, “På spåret” och “Det sitter i väggarna” sysslar ju också med det. Det sistnämnda programmet besöker Östra Ryd på måndag - närmare bestämt Holmetorp. Det är den gamla lanthandeln där och de nuvarande ägarna vill återskapa butiksrummet.
Sista avsnittet av “Bron” sändes i söndags och nog lämnades det öppet för en ny säsong alltid. Henriks försvunna döttrar är ju en så öppen dörr att hela Sagas Porsche kan köra igenom den.
Men en sak fattar jag inte, vad hade företagsledaren som var otrogen med bästa väninnans son med saken att göra? Var det bara ett blindspår? Ett omständligt sätt att lansera fotografen som sen ledde till Freddie, som vi hittade ändå?
Bäst just nu: Soran Ismaels lugn i “Absolut svensk”. (SVT) Han sitter öga mot öga med uttalade rasister och personer som säger rasistiska saker utan att själva vara medvetna om att det är just rasistiskt. Lugnt och klokt får han de flesta av dem att reflektera över vad de säger. Och han reflekterar över hur han själv ser på andra människor.