Livet är inte så mycket rock´n roll längre. Kör numera en riktigt präktig familjebil Volvo V70 årsmodell 2005, grå självklart.
Har ständigt ont i ryggen, går som ringaren Quasimodo i Notre Dame. Några unga män frågade vänligt häromdagen: "Hur mår farbror? Vill du ha hjälp?"
Gillar bilutflykter numera och ser "På spåret" varje fredag. Jag kommenterade till och med grannens gardiner till min kvinnas förtjusning.
Älskar snygga boots. Har gått i boots sedan 1974 och jag köper nya varje gång jag är i Texas. Så nu har jag en samling boots med mycket attityd som räcker livet ut. När tidningens fotograf Magnus Andersson skulle ta nya byline bilder på mig så var boots självklart val trots att det var svinhalt ute och stegen tunga.
Viktigt, kära läsare, det heter boots och inte stövlar!
Känner mig obekväm i gymnastiskor och när det händer brukar mina vänner förskräckt fråga: "Vad fan har du på fötterna?"
Hjälp! Jag vill spela countrymusik på hög volym och vara lite vild! Men det finns ingen polare som vill det längre, de vill ta en fika på stan istället. Förr pratade vi om whiskey, kvinnor och sång, numera om vårdcentraler, mediciner och trasiga bilar.
Får mig att tänka på när jag var med Johnny Cash på Hotel Sheraton i Stockholm 1976 och Waylon Jennings ringde från Nashville och sjöng genom telefonen: "I wish I was crazy again". Så känner jag 40 år senare.
Kanske är jag inne i en livskris, fick en gång ett tips av Willlie Nelson på Cirkus Stockholm 1996 om hur man håller ångesten ifrån sig. Skriv en sång, sparka in en fönsteruta eller skriv en bok.
Hej! Jag heter Lasse och är vinylmissbrukare eller vinyl junkie.
Var på skivmässa i Nyköping i lördags, med en massa andra män grävandes i skivbackarna på jakt efter original. Knappt några kvinnor i sikte, de samlar inte på vinyl, och för damerna är det totalt ointressant vilket som är Merle Haggards bästa album.
Jag har aldrig hört talats om en skivsamlare som lämnar sin hustru, men jag erkänner när jag kom hem med en vinyl som jag redan har i två ex har det gått för långt i samlandet, även om vinylen var i "mint condition" = nyskick.
Men om jag ser mot ljuset, så finns det alltid en sång att sjunga, en ny stad att upptäcka och vilken trygghet att ha så många fina vänner omkring sig.
Herregud det finns hopp, dagens 80 åringar är som åttiotalets 60 åringar.
Förhoppningsvis öppnar Riksbyggen portarna igen i fängelsekyrkan så att jag och Goce Lamevski kan ge några Cash konserter igen i sommar. Men innan dess är vi inbokade av PRO i Linköping och kanske är det där som den riktiga känslan för rock´n roll finns!