Säsongens sista "Skavlan", intervjuprogrammet med Fredrik Skavlan, innehöll årets mest namnkunniga lista som inkluderade sångerskan Adele och kocken Jamie Oliver. Sveriges prinsessa Madeleine och hennes make Chris var också med. Den som känner sin "Skavlan" väl kan gissa vad som hände. Han framstod som vanligt som fjäskande och tråkig intervjuare. Det som tidigt i hans karriär som pratshowvärd verkade vara en metod att få gäster att slappna av är numera uppenbart en oförmåga från hans sida att skapa dynamik i sina intervjuer. Nåväl, den här krönikan handlar inte om Skavlan...den handlar om kungahuset.
Det är år 2015. Många länder som svenskar anser vara efter Sverige socialt, och som ibland är det, har inte kungahus längre. Här fortsätter vi med en tradition som totalt saknar legitimitet numera. Supportrarna påstår att de gör bra reklam för Sverige. Jag skulle säga att de är hästlängder bakom Zlatan Ibrahimovic för att nämna ett exempel. Det har också forskats på deras nytta och resultatet var att den är grovt överdriven. Inga argument är sakliga, finns inget logiskt skäl till varför vi ska ha nedärvd makt eller statsskick. Om man faktiskt ser nytta med ett kungahus kan ett sådant vara en framröstad variant. Institutionen är förlegad. Vänd och vrid på det, tyck att det är mysigt men rätt är det inte. Inte så länge demokrati är något vi tror på. Går inte att ha kakan och äta den också.
En del reaktioner efter programmet var utrop om hur mysig intervjun var. Jag vet inte vad som hänt med världen men syftet med intervjuer är inte att de ska vara mysiga (den var mer tråkig och tillrättalagd). Det är en sak att ha en så kallad "guilty pleasure" och njuta av IQ-befriade tv-program. Men att argumentera för ett program med att intervjun var mysig är förbluffande okritiskt.
Men det finns en ljusglimt i hela svenska monarkin. Chris O'Neill. Mannen som inte spelar enligt deras regler. Som tycker hans affärer är viktigare än en meningslös titel. Som inte har problem med att missa familjeaktiviteter även om hans frus familj är kungligheter. I intervjun med Skavlan sa han dessutom att han önskat att Madeleine inte skulle vara kunglig. O'Neill verkar helt enkelt sakna vördnad för kungafamiljen. Han har ingen respekt för att de skulle vara speciella och det är ganska underbart att ha en uppvisning av antirojalism mitt i rojalismen. Vare sig den är menad eller inte.