Jonas Gardell är sur på kulturministern. Det är helt okej. Men hon är inte hans springflicka.
Komikern, författaren, estradören, företagaren, kulturskribenten, med mera Jonas Gardell levererade för några dagar sedan en riktig råsop mot regeringen i allmänhet och mot kulturminister Amanda Lind i synnerhet. Hans artikel på Expressens kultursida (3/8) har flera roliga och dråpliga passager om det i flera avseenden märkliga och ologiska Coronareglemente som reglerar hur och när och var det är möjligt att ses mer än 50 personer i taget. Här finns arsenal för stå-upp-framträdanden för lång tid framöver; när och om det som sagt blir möjligt att ha sådana framträdanden.
För visst är det svårförklarligt att det är okej för tusentals människor att trängas på populära varuhus medan polisen snabbt stoppar folkhopar över femtio om det dyker upp en artist för att sjunga ett par låtar. Gardell häcklar också effektivt statsepidemiologen Anders Tegnells uttalanden om varför inte svenskar som kommer inresande från Spanien behöver sitta i karantän: "det är ändå ganska små delar av Spanien som är drabbat och det är inte jättemånga svenskar som åker dit.”
Jonas Gardell skriver: "Meningen är förresten (eller var) att jag själv ska (eller skulle) göra show i Piteå i oktober. Funderar på om jag kanske skulle åka till Piteå och uppträda i alla fall, för det är ”ändå ganska små delar av Piteå som är drabbat och det är inte jättemånga svenskar som åker dit.”
Jonas Gardells artikel är kort sagt ett slags lustmord på Coronapolitiken när det kommer till regelverket för kulturellt betingade folksamlingar.
Amanda Lind ska givetvis inte vända ryggen åt vare sig Jonas Gardell eller åt någon annan. Kan hon få till vettigare regler bör hon driva på för snabba förändringar. Men Gardells "oss" är inte hela hennes "oss".
Men lustmordet kommer av sig lite mot slutet. Kanske hade Freud något med saken att göra då Jonas Gardell i slutet av sin artikel oavsiktligt (?) blottar sin syn på vad en kulturminister är för något. Han kräver Amanda Linds avgång därför att hon kan för lite om branschen och därför att hon kan för lite om kultur och drämmer slutligen till med: "Vi kan inte ha en så svag främsta företrädare för oss."
Kanske hade Sigmund Freud något med Jonas Gardells ord och "oss" och "vi" att göra? Det omedvetna tog över och slungades ut i offentligheten? Så kan det ha vart.
Jonas Gardell anser tydligen att en kulturminister är till för "oss" som har våra inkomster kopplade till framträdanden i "kulturindustrin". Han vill ha en "riktig kulturminister" som kan "företräda oss" på ett starkt sätt. Jag kan begripa att han vill det precis om jag kan begripa att generaler, lärare och företagare kanske ser på "sina" ministrar på samma sätt. Men så hänger det inte ihop. För ett statsråd med kvalitet består "oss" av flera olika "vi". Amanda Lind är inte Jonas Gardells förlängda arm på Rosenbad. Vilket jag hoppas att hon förstår.