Idag är det Record Store Day.
Den tredje lördagen i april är sedan 2007 en festlig helgdag dag för alla skivsamlare. Och för alla skivaffärer.
Eller nåväl, de skivaffärer som fortfarande finns kvar.
Skivaffärer ja.
Ni vet sådana där som man gick till förr i tiden.
Innan Spotify. Innan iTunes. Innan DC++. Innan Napster.
Det är så länge sedan att det börjar bli svårt att minnas, men det fanns en tid när vi musikknarkare var tvungna att cykla till just skivaffären för att ställa oss vid någon sliten disk och lyssna av skivorna om vi ville höra det senaste heta som precis släppts.
Lika lite som jag skulle kunna tänka mig att spela cd-skivor idag, lika mycket saknar jag den där tiden när det låg ett romantiskt skimmer över skivbutikerna. När en magisk värld öppnade sig så fort man klivit innanför dess dörrar.
Därför ligger Record Store Day mig varmt om hjärtat.
Jag är egentligen inte särskilt nostalgiskt lagd och trodde inte att jag kan kategoriseras som en samlarpersonlighet. Ändå satt jag, som jag skrev i nån krönika förra året, med grav separationsångest när en skivsamling på drygt 5000 cd-plattor kördes till tippen och langades i en förhatlig container.
Det var tufft då, men jag har inte saknat de där plastbitarna sedan dess. Det är alltså inte själva produkten i sig som engagerar. Det är känslan butikerna gav.
Nu finns inte många av dem kvar, men Record Store Day är en sådan där dag när det är okej att säga att man hellre sitter och bläddrar i en genomtrist booklet än streamar musiken på Spotify direkt från luren och ut ur sitt fräscha Sonos-system.
Men det kommer givetvis säljas en och annan skiva idag. Specialpressarna, de limiterade utgåvorna och första gångs-släppen på vinyl brukar hagla just under Record Store Day och det är ju faktiskt ett faktum att även om cd-skivan är stendöd så ökar försäljningen av vinyl.
Jag känner flera personer som lägger ganska stora pengar på vinylplattor utan att ens ha någon utrustning att spela dem på. Det är en trend lika obegriplig som fascinerande.
Men i alla fall, för undertecknad tjänar dagen främst som en minnesmarkör för en tid då musik var lite mer exotiskt och spännande än två enkla musklick bort på Spotify.
Jag har inte köpt en fysisk skiva sedan Luther var ung, men en dag som denna spelar sådant ingen roll.
Idag är det helgdag. Idag är skivbutikerna landets viktigaste samlingsplatser.
Och så påstår jag att jag inte är nostalgisk.