Louis De Geer.
Ett välkammat, modernt konferenscenter som på ytan är precis så strömlinjeformat och lugnt som ett dylikt etablissemang för det mesta är.
Föga kan man vid en flyktig anblick ana att det i helgen är skådeplatsen för en uppgörelse mellan den ljusa och den mörka sidan.
Mellan Gud och Satan om man så vill.
För det har nämligen slumpat sig så lustigt att Watain (Flygeln, lördag) och Carola (Louis De Geer-hallen, söndag) båda besöker etablissemanget den här helgen.
Två kvällar i rad ska landets kanske mest hajpade hinhåle-predikanter respektive Sveriges förmodligen mest gudfruktiga vokalissa mäta sina krafter i en kamp om publikens gunst.
Det blir ”Oh Happy Day” mot ”Lawless Darkness” om man så vill.
Men det är inte bara en fråga om religion. Det är i största allmänhet två helt olika världar som totalkolliderar på konsertetablissemanget den här helgen.
Medan Carola glider in med en rad polerade Melodifestival-deltaganden och puttenuttigt lördagsmys a la Så mycket bättre i bakfickan kommer Watain-snubbarna från samhällets skuggsida.
Det är hårdhudade grabbar som av och till bott bland djurkadaver och ruttnande blod i den så kallade Varglyan. Ett skyddsrum de fick hyra av Stockholms Lokaltrafik och nyttjade om replokal, om vilket det med skarp precision återberättas i reportageboken ”Blod Eld Död” av Ika Johanesson och Jon Jeffersson Klingberg.
De är bandet som i samband med sina konserter med eldpelares hjälp utlöst ett och annat brandlarm och fått publiken att kräkas på grund av stanken från det ruttnande blod de har med sig på scenen. De är bandet som talar om sökandet efter mörkret och som framhäver att de döda djur och det blod som är en del av bandets estetik symboliserar förvandlingen från livet till det okända.
Då syftar de knappast på det okända i form av ”Främling”. Definitivt inte i Orups version.
Helgen är en kraftmätning mellan det dekadenta och det välputsade. Mellan Gud och Satan. Mellan ljus och mörker.
Och än så länge ser det ut som att den ljusa sidan vinner på knockout.
Carola sålde redan i tidigt skede ut varenda liten ynka biljett till sin turné över hela landet. Således också i Louis De Geer och Norrköping.
Watains biljettförsäljning har så här långt inte kommit upp i mer än knappa 200 biljetter.
Men trots att de är varandras totala motsatser och själva anser sig symbolisera ljuset respektive mörkret minns vi väl alla bilden från Grammisgalan 2011 när Carola och Watain-frontmannen Erik Danielsson glatt poserar tillsammans.
Kanske är det bara att lägga ner konkurrentsnacket och konstatera:
De såta vännerna möts igen.