För vissa personer som gick på bio någon enstaka gång per år innan pandemin kanske stängning av biografer inte känns som en stor uppoffring. Det är ibland lättare att se effekterna på restauranger och i butiker eftersom de flesta ägnat sig mer frekvent åt dessa aktiviteter än att se film på bio. Samtidigt är kulturen i särklass störst i människors liv när ingenting annat finns att tillgå. Kulturen har varit en tröst i ett globalt trauma. Inte framträdanden på plats, inte biografernas fantastiska möjlighet att ge en upplevelse men ändock en liten del av kedjan inom filmproduktion. Nämligen att se filmer, serier och tv-program i hemmets lugna vrå. Vilket till stora delar tuffar på ännu men beroende på hur länge pandemin pågår kan bli problematiskt senare.
I Sverige har kultursektorn på olika sätt försökt att pressa politiker för att få tillräckligt stöd utan större framgång. Men, på punkten överlevnad har politiska beslut hjälpt en del. Inte så det blomstrar och branscherna är trygga men den överlever. Precis som individer och olika sektorer så överlever vi men inte så mycket mer. Om överlevnaden kan säkras tills det kommer ett vaccin kan det möjligtvis räcka men framtiden är oviss. Det har vi alltid vetat, nu känner vi oförutsägbarheten. Just kulturen i allmänhet och filmen i synnerhet är stora affärer på ett globalt plan. Miljarder dollar i omsättning och miljoner arbetstillfällen världen över. En genomsnittlig Hollywood-film har runt 12 000 medarbetare. För dig som "konsument" av kultur och film kan det vara värt att komma ihåg att filmen du streamar hemma är del av en kedja. Att känna lugn över möjligheten att se film hemma är en falsk trygghet eftersom kedjan utmanas just nu. Förhoppningen är att ett vaccin börjar lätta på samhällets börda. Har vi tur kommer vaccineringen igång tidigt 2021 och då går vi kanske mot ljusare tider. Uppstår komplikationer däremot kommer svårigheterna med filmproduktion att bestå. Kedjan kräver inspelning och planering. Dessutom genererar biografer del av de pengar som behövs för resten av kedjan. Därför lurar vi oss själva om vi tror att vi mister upplevelsemöjligheten på ett plan men kan fortsätta på ett annat som om ingenting har hänt.
Jag tror biograferna kommer att överleva ändå. Jag vill tro att de gör det. Senaste 20 åren har enbart den kinesiska biografmarknaden gått bättre än tidigare. I andra länder är trenden istället att stagnation inom biografbranschen samtidigt som befolkningsmängden ökar. I sin tur innebär den förskjutningen viss förlust. Andelen minskar. Däremot tror jag att hungern efter offentliga upplevelser kommer vara större än någonsin när världen återigen blir mer fri och öppen. Känslan av tvång hemma kan skapa en vilja att bara få vara ute bland andra människor. Problemet är bara överlevnaden till dess, den ständiga frågan hos mig är "vad blir kvar efteråt?". Vissa biografer försöker hitta kreativa sätt att brygga över tills den dagen kommer, exempelvis genom bioprenumeration istället för filmbiljett.
Det du kan göra: Cnema har öppet med en gräns på åtta personer per visning. Dessutom har du möjlighet att boka en salong för dina närmaste så kan ni se en film tillsammans utan att andra är i salongen.
Vidga dina vyer: Medan det finns mindre möjligheter att gå på bio kan du via streamingtjänster få tillgång till sådant som är av värde men aldrig gick på biografer här.