Vi börjar med höstens kanske mest uppmärksammade svenska jazzplatta. Vi hör far och dotter, Ewan och Hannah Svensson, gitarr respektive vokal, samarbeta på ”For You – Two Generations” (Dragon).
Hannah har ett starkt personligt uttryck med en genuin jazzkänsla. Hon sjunger avskalat och med stor inlevelse och beledsagas av pappa Ewan på gitarr. Pappa är rutinerad och har varit igång sedan slutet av 80-talet. Med till synes enkla medel; ett ackord, en paus eller en förskjutning av tempot förstärker han Hannahs sång. Merparten av låtarna är jazzstandards av storheter som Harold Arlen och Duke Ellington. Tre spår står Hannah och Ewan själva för.
Vi fortsätter med skimrande jazzsång, nu av Anna Louise Andersson, på EP´n ”Tiger love…”(Bombini). Bakom sig har hon en blåsartrio där bl.a. trumpetarna Peter Asplund och Karl Olandersson återfinns. Här finns influenser från latinamerikansk musik med också modernare tongångar. Detta är bra jazzsjung, om än lite anonymt.
Nu bryter vi av med lite munspel. 1964 kom Jan Johanssons klassiska LP-album ”Jazz på svenska”. Drygt 50 år senare släpper Filip Jers Quartet ”Plays Swedish Folk” (Schmalensee Produktion), och även om Filip spelar munspel, så är parallellerna med Jan Johansson tydliga. Filips är färgad av rock, men sättet att närma sig det traditionella materialet är detsamma. Där finns nyfikenheten och viljan att göra något nytt och samtidigt respekten för en tradition som Filip är delaktig i. Som en hyllning till Jan Johansson gör Filip och bandet sin tolkning av ”Visa från Järna”. Det stycket fanns också med på ”Jazz på svenska”. Filip är en riktig speleman och för några veckor sedan fick han J:son Lindh stipendiet.
Vi avslutar med sång på portugisiska, fast på svenska! Sångerskan Miriam Aïda har tillsammans med bla, pianisten Måns Mernsten gjort en livsbejakande, frisk och inspirerande CD; ”Quatro Janelas” (Connective). Av plattans elva spår är Miriam och hennes medmusiker inblandade i åtta. De övriga tre har David Bowie, Bob Marley och Baden Powell som upphovsmän.
Portugisiskan är ett otroligt sexigt språk, och när Miriam tar oss med på en resa, följer jag mer än gärna med. Medverkar gör också Fredrik Kronkvist flöjt och hela anrättningen låter riktigt genuint portugisiskt.
Finsk jazz hör vi inte så ofta i Sverige. Iiro Rantala, pianist född i Helsingfors saluterar sina tidiga hjältar The Beatles på ”My working class hero” (ACT). Om man ska vara ärlig, så är det väl John Lennon som Rantala lyfter fram. Så här har vi aldrig hört ”Norwegian wood”, ”Help” eller ”All you need is love” tidigare, men jag måste tillstå att jag gillar det starkt. Kanske för att Beatles var också mina idoler och för att jag själv spelar piano. Till detta kommer klassiska Lennon-låtar som ”Woman”, ”Imagine” och ”Working class hero” och några till. Detta är bra och roligt, och absolut ingen ploj!