I Chambertska rummet vid galleriets entré mot Norra Promenaden står en tunn skulptur i alabaster med titeln "Islossning" som vackert släpper igenom ljuset.
– Senast jag var vid Bråviken så hörde man isflaken lossna, och vattnet kom fram. Jag ville göra något av det. Den här känns som det nästan är genomskinlig, man får känslan att vara under isen, säger skulptören Caroline Creutzer.
Kolmårdsmarmor i olika nyanserMaterial till tre av skulpturerna i utställningen är hämtat i Kolmården efter den senaste utställningen på galleriet för två år sedan..
– Det är så olika färger i den marmorn. Sedan är det roligt att man inte alltid vet vad som finns i stenen. Här hittade jag en näsborre och ett öga, säger Caroline Creutzer och visar "ögat" i skulpturen "Kyssen" där två ansikten möts, ett i Kolmårdsmarmor och ett annat i Carraramarmor.
Vårystra tjurarCaroline Creutzer tolkar även vårtemat genom att lyfta fram små bronsstatyetter av vårystra tjurar i brons som spakar bakut med våldsam kraft. Men också en serie havsvågor (la Vague) i italiensk carraramarmor där hon lyckas med det svåra och frysa ögonblicken, skapa en formation av en rörelse som är ostoppbar.
– Jag vet inte hur många gånger jag har varit vid stranden för att bygga upp vågor i sanden och se ut över havet för att se hur det rör sig, säger Caroline Creutzer.
Även i hennes allra senaste skulptur blandas Kolmårdsmarmor och Carraramarmor, i ett rundat och grönskiftande skal av finns en vit kärna. "Vandrig mot ljuset" kallar konstnären skulpturen som blev klar i sista minuten på måndag kvällen - på tisdag morgon åkte hon från Berlin till Norrköping. Andra skulpturer har ställts ut tidigare – bland annat på prestigefyllda Salon des Independants och Salond'Automne i Paris.
Inför utställningen skickade fotografen HelénaAdelmann en serie inspirationsbilder av ekorrar till Caroline, och de resulterade i den Norrköpingsättade Berlinkonstnärens bronsskulptur "Ekorre på språng".
Kackel i hönshusetVåren i HelénaAdelmanns fotografier skildras inte bara genom den pigga ekorren, utan även genom spirande grönska, kackel i hönshuset (fotat på Rodga gård), men kanske framför allt genom ljusets återkomst.
– Ljuset är oerhört viktigt för mig. Jag är väldigt fascinerad av ljus och hur det faller, säger HelénaAdelmann.
Tidigare har HelénaAdelmann arbetat som översättare, men för fyra år sedan började hon fotografera på allvar.
– Det är en osäker bransch, men det känns helt rätt, som att jag gör det jag har väntat på i hela mitt liv, säger hon.
Utställningen öppnar idag, lördag och pågår till 18 mars.