Ofta förknippar vi ritualer med religiösa ceremonier, folktro eller nyandliga rörelser. Men enligt definitionen är en ritual handlingar som följer ett speciellt mönster och ger våra liv struktur och ordning. Ritualerna finns också i vardagen, definierar och formar oss.
– Utställningen belyser olika aspekter av ritualer. Även i vårt moderna samhälle skapar vi våra egna riter, både personliga och kollektiva, som vi kanske inte ens tänker på som ritualer men som skapar samband och samförstånd i samhället i stort, säger Sheena Malone, curator.
Detta är första gången Verkstad konsthall arbetar med en gäst-curator. Sheena Malone har tidigare forskat om ockulta inslag i samtidskonsten. Hon kommer från Irland men är verksam i Berlin och Stockholm, där hon kom i kontakt med Verkstad konsthalls grundare Susanne Ewerlöf.
Installationer, videoverk och bildkonst på temat ska visas i konsthallen. Men vid Folkbladets besök är lokalen fortfarande ganska tom. Enbart Richard Proffitts installationer och teckningar är på plats. Han bor och verkar i Dublin och arbetar med installationer som påminner om altare eller helgedomar. En plats för offer, riter och magi. Men han blandar religiöst laddade föremål med vardagsobjekt – rostiga konservburkar, sönderklippta kassettband och lysande glödlampor.
– För mig är konst något personligt, som jag praktiserar, och flera av de här föremålen är en del av mig. För mig kan gamla kassettband ha en nästan magisk betydelse, säger Richard Proffitt.
Det hela blir till en lek med uttryck och kontraster – där det ålderdomliga ställs mot det samtida, det magiska mot vardag, det kaotiska mot precisionen i hela uppställningen.
Den suggestiva – eller nästan hypnotiska – atmosfären i installationen förstärks av indisk raga-musik som går i en tre sekunders-loop. Tanken med den ständiga upprepningen, är att ljudet ska ge en känsla av att vara fångad i ett ögonblick.
Richard Proffitt är väldigt förtjust i Verkstad konsthalls utställningsrum – som han tycker passar utmärkt till hans installationer.
– Det påminner ju lite om en övergiven kyrkolokal. För min konst har rummet stor betydelse, säger han.
Influenserna kommer från det som förr benämndes primitiv konst – till exempel från Nya Guinea, Afrika och amerikanska urinvånare. Men Susanne Ewerlöf på Verkstad Konsthall poängterar i ett pressutskick att Richard Proffitt inte hänger sig åt primitivism på det sätt som många modernister gjorde, och förenklade idén om ursprunglig kultur genom att skapa religiösa artefakter. Snarare anser hon att iscensättningarna sätter fingret på ”hur sociala och andliga behov ser ut i västvärlden idag”.
Han visar också några snabba teckningar. Själv beskriver han dem som bildens motsvarighet till automatisk skrift. Bilden får en magisk lyster av glimrande silverskiftningar, men även här använder han vardagsföremål för sitt skapande.
– Där urinvånarna i Amerika jagade en buffel och använde skinnet för att måla på, så tar jag en använd chipspåse, och ritar på den. Föremålen vi använder skiftar men drivkraften är densamma, då som nu. Måleriet är kanske ett av de äldsta sätten att kommunicera.
Utställningen öppnar i dag, den 2 april och invigs klockan 14. Övriga konstnärer som medverkar är Katarina Löfström, Jacob Kirkegaard och Tobias Sjöberg.