Utställningen växte fram ur en önskan att uppmärksamma år 1946 med anledning av Konstmuseets 70 år i byggnaden. Men Dystopi knyter samtidigt an till den pågående storutställningen Next: Utopia. Om blickarna där visionärt riktas mot framtiden, vänds intresset här åt motsatt håll – och sätter försiktigt ljuset på krig, förödelse och föreställningar om jordens undergång i museisamlingarna.
– Utställningen utgår från var man befann sig 1946. Det är slutåret, men här blickar vi bakåt och gör nedslag i ett brett spann i konsthistorien mellan Albrecht Dürer och Carl Kylberg, där det ju skiljer 500 år, säger Martin Sundberg, intendent med ansvar för samlingarna.
Under invigningen av den nya museibyggnaden 1946 stannade Prins Carl vid Carl Kylbergs färgvibrerande målning ”Solnedgång vid havet” och jämförde den med en atombomb. Det berättar museichefen Aron Borelius i sina memoarer ”Sånt som händer”.
– Det blev själva kärnan i mitt arbete. Då 1946 hade andra världskriget just tagit slut och man hade genomfört provsprängningar på Bikiniatollen. Det var något som fanns i folks medvetande.
Dystopi som begrepp kom inte förrän under 1800-talet, men dystopiska skildringar fanns innan dess och en av de tidigaste i litteraturen anses vara Jonathan Swifts roman Gullivers resor från 1726. Men i arbetet med utställningen har Martin Sundberg också utgått från apokalypsen som finns med i den judisk-kristna tron. I konsthistorien är Albrecht Dürers detaljrika Apokalyssvit den mest kända skildringen av den yttersta dagen.
– Apokalypsen är i den kristna och judiska föreställningsvärlden en början på något nytt. Med upplysningen i slutet av 1700-talet förändrades synen på katastrofen, och man ser den som slutgiltig. Det synsättet har vi även idag, men vi lever samtidigt i en värld där olika syn på katastrofen. Det kan vara miljöhotet, krig eller att maskinerna tar över, säger Martin Sundberg.
Andra nedslag i europeisk konsthistoria är Jacques Callots skildringar av 30-åriga kriget i små etsningar och Francisco de Goyas Krigets fasor-blad. En modern konstnär som inspirerats av Goya är Börje Veslen vars serie Skuggorna (1945-46) skildrar en kvinnas kamp mot sin bödel.
Här visas även verk av konstnärer fram som kraftfullt tog ställning mot andra världskriget – Sven X:et Erixson, Albin Amelin och andra som tog initiativ till den grafiska portföljen Humanitet. Ett urval visas i original, men hela mappen kan ses i ett bildspel och några reproduktioner finns på Cnema.
Ett mer subtilt bildspråk har Nils Wedels litografier som utgör ett nytillskott i Konstmuseets samling, men även de har ett fredsbudskap. Tydligast blir det i träsnittet Freden, där en kvinna med olivkvist i handen syns bredvid två krigsinvalider.
– Krigsåren beskrivs ofta som de magra åren i svensk konsthistoria. Det ligger en del i det, men samtidigt hände mycket då. Därför har jag lyft fram dem, säger Martin Sundberg.
Undergångsskildringar är ett bärande tema i populärkulturen, bland annat i en mängd filmer. Under utställningsperioden sker också flera filmvisningar på Cnema. I kväll visas Fritz Langs Metropolis och följs senare av t ex zombiefilmen Dawn of the Dead. Dessutom sker författarbesök i anslutning till utställningen, den 30 november kommer Jerker Virdborg som har skrivit ett antal dystopiska berättelser om ett krigshärjat Sverige.
Utställningen öppnar i morgon, lördag, och pågår till den 5 februari.