Gränsen för vintage är att det ska vara 25 år gammalt, säger Åke Bjurhamn som hämtat inspiration från ett radioprogram om återvunna kläder. Här är det återvunnen konst.
Norrköpingskonstnärerna har letat i sina egna lager och visar verk från slutet av 1960-talet fram till 1990. Bjurhamn visar måleri, medan Olls ställer ut keramiska reliefer och skulpturer. Utställningstid: 1 till 9 december.
– Egentligen bottnar det i att både Åke och jag har varit med om slutet på 60-talet, 70-, 80- och 90-tal i Östergötland, men kanske specifikt Norrköping, säger Bo Olls, 69, konstnär, keramiker och skulptör med offentliga utsmyckningar på sin meritlista.
– Vi har känt och sett många av konstnärerna under den tiden, och konstaterar att Norrköpings konsthistoria saknar viktiga nedslag, inte minst därför att man från de stora institutionerna inte har bevakat konstnärerna, varken retrospektivt eller på andra sätt, och det gäller kända och okända.
– Bara medan jag har bott här är det 30-talet konstnärer som har försvunnit från konstscenen – och de är okända, säger Bo Olls.
– När vi då tittar på våra egna konstnärskap från samma tid så konstaterar vi att man kanske ändå behöver göra en sorts inventering av de här årtiondena, både för egen del, men också för de som har följt ett konstliv, och kanske prata om det här glappet som finns i Norrköping kring den lokala konsten, säger Bo Olls.
Olls och Bjurhamn har letat i sin egen historia, och plockat fram verk som är representativa för den period som tidigare nämnts, nästan 40 år. Många verk är från 1970- och 80-talen.
Åke Bjurhamn, 73, visar en liten tavla med ett moln som ser ut som en svamp.
– Den målningen sålde jag på Galleri Sjödell i Linköping 1975. Långt senare dök den upp på auktion i Norrköping och då köpte jag tillbaka den, säger Åke Bjurhamn och pekar på det som ett exempel på återvunnen konst.
– Vi börjar ju komma till mogen ålder och då kommer det en del ut på konstmarknaden som gjordes vid den här tiden, säger Bo Olls.
För några år sedan gjorde Olls och Bjurhamn ett antal utställningar som hette "I döda konstnärers sällskap" där de plockade fram olika lokala konstnärskap.
– Många av dem har mycket att säga eftersom konsten alltid står på varandras axlar och vi är en del av det mönstret som fortsätter.
Olls och Bjurhamn köper nu upp äldre konst, på auktion och loppis, samlar ihop till en generalvisning av östgötakonstnärer, i dag okända, men kända under sin levnad.