Chambert med nya ögon

”Allt skapande hör ihop, det är bara olika sidor av samma fantasi” har Erik Chambert sagt. Han lät sin bildkonst, möbel- och textilformgivning på ett flödande vis färga varandra. Inställningen är talande för denna nytänkande konstnärssjäl, och är en utgångspunkt i Konstmuseets stora utställning som ger en helhetsbild av Erik Chamberts mångsidighet.

– Vi var ganska snabbt överens om att vi ville se på Chambert med lite nya ögon, säger Bonnie Festin, intendent på Stadsmuseet.

Bakgrunden till utställningen på Konstmuseet är Bonnie Festins bok om Erik Chamberts textilformgivning, en del av hans skapande som tidigare varit väldigt okänd. När hon fick loss pengar för att skriva, inledde de båda museerna ett samarbete som är unikt i museernas historia.

Ambitionen är att ge en bild av hela Chamberts livsverk – och då är samarbetet logiskt. Familjen har lämnat tyger, möbler och skisser till Stadsmuseet, men konst och skisser för konstnärliga utsmyckningar till Konstmuseet.

– Erik Chambert är känd i vissa kretsar. Men vi vill öka kännedomen om honom. Vi i Norrköping kan vara stolta över en tillverkning och formgivning som nådde ut i hela världen, säger Konstmuseichef Helena Persson.

Den generösa utställningen förmedlar Erik Chamberts nyfikenhet för olika material. Här finns konst av plexiglas och papper vid sidan av måleri i gouache, textiler, tapet och möbler av alla slag. Stommen i möblerna är av trä, men de har lekfulla inslag av nickel, plexiglas och intarsia av pärlemor och metalltråd.

– Kännetecknande för Chambert är att han inte står stilla, utan ständigt utvecklas och ligger i framkant, säger Helena Scragg, som varit utställningskommissarie tillsammans med Bonnie Festin.

På pressvisningen understryks Erik Chamberts aktualitet i en tid när inte minst klimathotet påminner om vikten av kvalitet, närproducerat och hållbarhet. Detta går helt i linje med de värden Erik Chambert stod för när han förenade modern formgivning med tradition och hantverk: Närhet till kunden, långsamhet och omsorg om detaljerna i de handgjorda möblerna.

Berättelsen om Erik Chambert tar avstamp i Norrköping, här låg AB Chamberts möbler – i hörnet Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan. Hemstaden var också ett motiv som ständigt återkom i Chamberts produktion. Ett fint exempel på detta är ett skåp från 1945 med intarsiadekorationer – textilstadens fasader, skorstenar och arbetare. Ett annat exempel är ett tyg med Norrköpings fasader, skapat åt Stadsteatern 1953.

Det var på Stockholmsutställningen 1930 som Erik Chambert fick sitt nationella genombrott. Det gestaltas i en bild i storformat från lägenheten, ritat av Kurt von Schmalensee och inredd av Erik Chambert. Dessutom visas en replik på Chamberts vilstol som Källemo har haft i nyproduktion.

Färden gick sedan vidare till utställningar världen över, och resan speglas genom en utställnings-ö med stolar. En stoppad stol visades i Chicago 1933. En nätt mahognystol med rottingsits, visad i Paris 1937. En sammetsklädd björkstol med nickeldetaljer i ryggen blev utställd i New York när kriget stod för dörren 1939.

Men rummets verkliga praktpjäs är en sekretär i masurbjörk, visad i Bryssel 1935. Den är försedd med en sarg i alrot som ger en känsla av undervattenmiljö.

– Här excellerar han i materialet. Chambert förnyade intarsian med pärlemor och metalltrådar, säger Bonnie Festin.

Den enda Chambertmöbel med ett namn är ”Poem”, och den fick det efter att konstmuseichefen Aron Boreluis ska ha utbrustit: ”Denna stol är ju som ett poem!”.

– Den är lätt och otroligt skir i sin konstruktion. I Erik Chamberts skapande finns spännande linjer som återkommer i möbler, måleri och tyger. Vi ser tunna, tunna, linjer som ändå är sprängfyllda av energi! säger Helena Scragg.

Naturen var den röda tråden i Erik Chamberts konstnärskap, och den har man valt att knyta an till samtiden. I Galleri 5 har biologen och möbelformgivaren Ulrika Kynitz gjort en iscensättning, kallad ”Eriks naturstig”, där hon förenar sin egen formgivning med Chamberts möbler. Resultatet blir omfamnande miljöer, så naturstinna att man nästan känner doften av blommor, havsbris och skogens mossa.

En mer framåtblickande del i utställningen är mötet mellan Erik Chambert och framtidens möbeldesigners. Museerna har samarbetat med Carl Malmsten Furniture Studies, där studenterna har tillverkat kopior av Chambertstolar.

– Varför tillverka kopior? frågar Helena Scragg retoriskt och svarar: För att förstå hur formgivaren tänkte och hur en möbel kommer till.

Studenterna piggar även upp besökarna med mer fria arbeten. Utifrån Chamberts formgivning och idéer har de skapat eleganta, lekfulla och genomtänkta möbler och objekt. Ett exempel är ”Chambert in a box”, ett konceptuellt och pedagogisk objekt med utgångspunkt i Chamberts tygmönster ”Spaljé” från 1953. Mönstret kan förändras genom dragkrokar och på så sätt gör studenterna museibesökaren till medskapare. Men de bidrar också med att ge ökad förståelse för en arbetsprocess långt före datorernas tidevarv.