En fotograf, fyra slagverkare, fem kompositörer, 50 instrument och 350 bilder – så såg förutsättningarna ut för konserten med titeln Klingande bilder. En mycket bra benämning för övrigt på en konsert som verkligen var det den gav sig ut för – klingande tämligen abstrakta konstverk mot en konkret visuell verklighet.
De fyra mycket samspelta kvartetten dukade upp sin orkester och mot en relief av de samtidigt kraftfulla och sinnliga bilderna blev det ett allkonstverk värt att insupas. Musiken varierades från att vara fysiskt och rytmiskt suggererande till melodiöst vacker och meditativ. Bilderna ackompanjerade musiken och vice versa i ett ständigt flöde. Bilder som med en annan musikalisk tonsättning skulle kunna ha uppfattats som naturlyriskt undersköna blev emellanåt hotfulla och otäcka. Samtidigt fick obehagliga motiv med mörka undertoner en feel-goodkänsla bara genom ett oortodoxt musikval.
Den musik som framfördes var kompositioner vars minsta gemensamma nämnareär att de är skrivna för just slagverk. Takemitsus Rain Tree förde tankarna till Monetinspirerade naturlyriska miljöer följt av Martas Doll’s House Story där Norrköpings Industrilandskap ackompanjerade det fysiska spelet. Broströms Bridging the world , baserad på en Bach-Chaconne klingade ljuvligt både för öga och öra. Rainer Kuismas Tre Galaxer innehåller atmosfäriska spänningar och underminerad mark medan Minoru Mikis melodiösa Marimba Spiritual fick riktigt synkroniserad syntolkning.