VIVIAN BUCZEK GROUP
Plats: Dynamo, Hallarna
Datum: 28 sept 2022
Dessvärre var det en förvånansvärt liten publik på Dynamo. Måhända är jazzpubliken lite extra försiktig eftersom pandemin ännu inte är över. Det var som om Vivian och bandet bar på en uppdämd lust att dela med sig. Likt en naturkraft tog man sig an även balladerna. Jerome Kerns ”Yesterdays” rullade likt en serie små och stora explosioner ut från scenen. Trumslagaren Morten Lund och pianisten Martin Sjöstedt eldade på varandra. Basisten Jesper Bodilsen hade en mer undanskymd roll, i alla fall volymmässigt.
Vivian berättade mellan låtarna om sin uppväxt i Malmö och den stöttning hon fick av speciellt sin pappa. Vivian är född av polska föräldrar i Sverige. Båda föräldrarna var jazzmusiker. Man kan förnimma hela jazzhistorien när hon sjunger. Standardlåten ”East of the sun” har hängt med sedan Vivian började sjunga och här fick vi också länken till Vivians första och största influenser; Ella Fitzgerald. Här bjöds vi också på en rejäl urladdning scatsång.
Utmärkande för konserten var en energi och spelglädje musikerna förmedlade. Det fanns ett driv och ett momentum i allt de gjorde. ”Devil may care” av pianisten Bob Dorough var likt en nyårsraket. Martin Sjöstedts piano tog andan ur mig. Lägg till det Vivians scatsång, Morten Lunds makalösa trummor och Jesper Bodilsens bas i bakgrunden.
Vivians tolkningar av Monica Zetterlunds musik känns inte riktigt lika komfortabla. Som Vivian påpekade arbetade Monica med små medel. Lekfullheten i kompet och spontaniteten musikerna emellan passade inte alltid Monicas låtar. Exempel på det var ”Waltz for Debby/Monicas Vals” och den italienska schlagern ”Imorgon”/”Estate” med svensk text av Hans Alfredsson!
Sammantaget en vitamininjektion där vi fick följa sångerskan Vivian Buczeks utveckling. Jag är övertygad om att vi får anledning att komma tillbaka till den resan.