Bildspelet som berättar husets historia kommer att visas i några fönster på våningsplan 3, ut mot Laxholmstorget.
– Ljusinstallationen riktar sig utåt, mot Laxholmstorget. Där berättar vi historien om husets uppbyggnad och huset innehåll, säger Truls Olin, utställningschef vid Arbetets museum som huserar i Strykjärnet, en av Sveriges kanske vackraste industribyggnader.
– Det kommer att kännas som att man tittar in, historiskt, i huset. Det här kommer att öppnas samtidigt som ljusfestivalen.
Lördagen den 9 december sker själva firandet i huset.
– Det blir en mannekänguppvisning med kläder från olika tidsepoker som det här huset har funnits med i, säger Truls Olin.
Dessutom invigs nya berättarstationer runt om i huset, som ger besökaren en inblick i Strykjärnets historia.
– Det är digitala berättarstationer där vi låter människor som har funnits i huset, med skådespelarröster, berätta sin historia, på olika platser, på olika våningsplan.
– De kommer att stå kvar, som permanenta lösningar, berättar Truls Olin.
Är det ett av Sveriges vackraste hus?
– Jag tycker själv att det är en fantastisk byggnad. Sedan har ju Sverige naturligtvis många spännande industrihistoriska byggnader. Men det här, i sin unika plats och sin unika form, är verkligen en av våra vackraste byggnader, säger Truls Olin.
Huset fick sin spetsiga form av den mark som fanns att tillgå, en holme mitt i Strömmen.
Runt år 1850 fanns det 122 yllefabriker i Norrköping. Importen av bomull gjorde att större textilfabriker började byggas. Flera av dem står kvar än i dag i Industrilandskapet.
Efterfrågan på textil under första världskriget gjorde att det behövdes ett nytt väveri i Norrköping. Platsen blev Laxholmen. För att ge plats åt det nya bomullsväveriet revs en laxbod och ett mindre färgeri som fanns på platsen.
Arkitekten Folke Bensow ritade den nya fabriken, som blev den sist byggda i området. Med hjälp av den nya byggnadstekniken armerad betong stod Holmens Bomullsväveri färdigt 1917 med sina sju våningar, sju kanter och 7 000 kvadratmeter.
På 1930-talet blev produktionen mer rationaliserad och väveriet blev ett spinneri. 1962 drabbades Holmens Bomull av textilkrisen och verksamheten upphörde. Strykjärnet hyrdes ut till Esselte Pac som fram till 1982 tillverkade papperspåsar i huset.
1991 öppnade Arbetets museum, som är en enskild stiftelse med LO, TCO, ABF, KF och Sensus studieförbund som huvudmän.