De prövar sig fram bland harmonier

Det är något speciellt med unga musiker som upptäcker den improviserade musiken och som prövar sig fram bland klanger, harmonier och rytmer.

Blunda Band spelade frijazz; Niklas Wallström kontrabas, Sara Hermansson 
           piano, Simon Dahlgren gitarr, Olivia Andersson vokal, Alberte Svenningsen altsax, 
           Alexander Dellerhagen sopransax samt Emma Lönnerstål trummor (skymd).

Blunda Band spelade frijazz; Niklas Wallström kontrabas, Sara Hermansson piano, Simon Dahlgren gitarr, Olivia Andersson vokal, Alberte Svenningsen altsax, Alexander Dellerhagen sopransax samt Emma Lönnerstål trummor (skymd).

Foto: Tor-Björn Lyrhed

Jazz2016-04-29 14:00

Det är inte alltid bra, men spännande att uppleva. Detta var förutsättningarna när Blunda Band och Vågen spelade på Crescendo i onsdags.

Vågen inledde med sina tonsättningar av svenska poeters texter. Pär Lagerkvists ”Livsbåten” var först ut. Som så ofta, när det gällde Vågen”, började man försiktigt och finstämt. Gruppens basist, Gabriel Dahl, hade tonsatt Lagerkvist text. Efter en stund lättade musiken ankar och böljade fram och tillbaka mot stormtopparna. Detta upprepades gång på gång.

Med trombon (Sebastian Petersson) och flygelhorn (Jakob Dungner) kunde man variera stämningen på musiken och de båda var också duktiga solister.

Gruppens sångerska, Vendela Blomgren sjöng rent men höll sig ofta till den

skrivna melodin och hade stundtals svårt att gå utanför ramen. När hon scat-sjöng slapp hon ordens och textens laddningar och kunde istället låta instinkten ta över. Vågens musik förmedlade oftare ett känsloläge eller en stämning än en melodi. Påfallande ofta var detta känsloläge genomgående lika i deras musik.

Blunda Band å andra sidan spelade mer frijazz och ibland på gränsen till experimentell konstmusik. Trots det var Blundas musik närmare improviserad jazz än Vågens. Musikerna vågade lämna trygghetszonen för att se vart det skulle bära hän. Sångerskan Olivia Anderssons ordlösa sång och hopp mellan oktaverna, flämtningar och väsningar bidrog till lössläpptheten. I ”Flyglåten” inledde altsaxofonisten Alberte Svenningsen och sopransaxofonisten

Alexander Dellerhagen tillsammans med gitarristen Simon Dahlgren med en unison figur. Olivia fortsatte med ganska traditionell ordlös sång som fångades upp av gitarristen. Det hela mynnade ut i en enda kollektiv improvisation likt en New Orleanslåt. Verkligen festligt och oväntat. Ett plus också för den folkviseinspirerade låten jag aldrig uppfattade namnet på, men den påminde om ”Jag vet en dejlig rosa”.

Båda grupperna går i samma klass på improvisationslinjen vid Fridhems folkhögskola i Skåne och musiken ingår i en vald uppgift i undervisningen. Två av medlemmarna, pianisterna Viktoria Sandström och Sara Hermansson kommer från Norrköping.

BLUNDA BAND & VÅGEN

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!