Mina päron kallar en del sina föräldrar, i godmodigt respektlös ton. Men den här vänliga, temperamentsfulla, ganska sevärda franska tragikomedi handlar om att inse sina föräldrars livsklokhet och storhet, lära sig av dem och respektera dem. Därför heter den egentligen Mina hjältar.
Det handlar om en ambulansförare med två barn, en otrogen fru och egen firma som han har svårt att hålla vid liv. Hos föräldrarna, i deras villa i lummig skog, får han en ny uppfattning om sig själv, sina egna problem och andras svårigheter och förmåga att påverka sina liv positivt. Clovis Cornillac spelar honom som en hygglig karl, som råkat hamna i trängt läge.
Hans mor är en krävande och osjälvisk kraftgestalt som alltid vill göra rätt, exempelvis genom att hjälpa en olagligt invandrad städerska med liten son att fly undan utvisningshot. Hon är en komisk och respektingivande vardagshjälte, spelad av Josiane Balasko, sedan åratal stor komiker i Frankrike. Fast här spelar hon helt seriöst, komiken kommer ur hennes slagfärdighet och förmåga att leva för sina medmänniskor. Dessutom håller hon efter fadern, som slarvar med hälsan och hellre njuter av mat, vin, svamp, picknickar, vänskap och livet i allmänhet. Filmen är full av lyckad humor, som på ganska oväntade sätt blandas med allvar och tragik. En höjdpunkt är moderns julfirande redan i september, för att glädja ett barn. Då fylls de vardagsrealistiska bilderna överraskande av fantasi.
I övrigt använder Éric Besnehard små medel, ovanliga kameraplaceringar, färgklickar och annat, för att levandegöra villan, trädgården, skogen, byn och landsvägarna där det mesta utspelas.
redaktion@folkbladet.se