Det är i samband med femårsjubileet av kommunala biografen Cnemas tillkomst som jag tänker på hur lyckligt lottade vi är i Norrköping.
Hur mycket mer tillgång vi har till filmkultur än städer i ungefär samma storlek. En mångfald som förvisso inte kom med Cnemas öppnande, Harlekinen var där innan i den ovanliga inramningen av Konstmuseet. Men just att kommunen väljer att satsa så pass mycket på film ökar tillgängligheten vår stad nämnvärt.
Både Harlekinen och numera Cnema har haft och fått rykte om sig att visa smal film. En term som jag kopplar till konstfilmer där publiken krävs på att släppa sin förutfattade mening om vad film är. Typer av filmer där den dramaturgiska linjen lyser med avsaknad. Sådana filmer har också ett värde och bör också få se dagens ljus. Det är trots allt så enkelt i slutändan att mångfald berikar.
Både ”Deadpool” och ”Man tänker sitt” har ett värde. Däremot är bilden av att Cnema endast visar smal film helt felaktig. Vad den kommunala biografen gör är att ÄVEN visa så kallad smal film. Om du läsare har tänkt att kommunala biografen inte är något för dig, eftersom du inte tilltalas av annat än det traditionella, tycker jag du ska ta en titt på filmprogrammet.
Personligen skulle jag säga att enda skillnaden är att kommunala biografen inte visar de stora actionfilmerna. Vilket inte är nödvändigt med tanke på att SF/Filmstaden redan gör det.
Efter många år av diskussioner och förslag som flöt runt öppnade Norrköpings kommuns stora satsning. Skulle man kunna säga. Jag vill påstå att det är en satsning på invånarna. Låt oss ta ett exempel. För några veckor sedan visade Cnema sprudlande och fantastiska ”Captain Fantastic”. En film som SF-koncernen visat i vissa andra städer men turen kom inte till Norrköping. På grund av att vi har en kommunal biograf i vår stad hade vi också tillgång till den. För oavsett hur mycket storstadskänsla som centrala Norrköping kan ge lever vi i en ganska liten stad speciellt ur ett globalt perspektiv.
SF:s ranking av städer/filmer som påverkar filmvalen blir en förlustaffär för oss invånare. Listan nollställs nämligen inte. Så såvitt SF vet älskar Norrköpingsbor fortfarande ”Transformers” och andra typer av vardagsflykt. Men vår lilla storlek till trots, det är ändå över 130 000 personer som bor i kommunen. Och demografin ändras över tid. Vilket också ändrar strukturen över biobesök.
Det är en fantastisk ynnest att vi får tillgång till ”Suicide Squad” och ”Turinhästen”. Och det är en mycket stor vinst för vår stad att filmkulturen är tillgänglig för oss, utan krav på kommersiell vinst.
Vi Norrköpingsbor har en unik situation där vi har bred tillgång till konsten som skapas världen över. När trenden började gå mot förminskning i resten av Sverige vågade Norrköping satsa starkare. För fem år sedan tog satsningen ny form, i nya lokaler karaktäristiska för vår stad. Gamla industribyggnader transformerades till kulturdrömmar.
krönika