Film
Joyland
Cnema
Regi: Saim Sadiq
I rollerna: Ali Junejo, Rasti Farooq, Alina Khan, Sarwat Gilani, Salmaan Peerzada, Sameer Sohail m fl.
Betyg: 4
Rikt komplex. Fylld av social press och dilemman som är realistiska. Med lätt och samtidigt tydlig hand har Saim Sadiq skapat en historia som inte enbart handlar om transfrågor eller ens kärleksfrågor. Det är ett nät vävd av olika dimensioner av livet i ett konservativt Pakistan. Människorna i den är motstridiga som de flesta brukar vara. Sadiq ser på familjen han gestaltar med djup förståelse över den verklighet de är del av. Vi har Abba, far och farfar som blivit änkling och klarar inte sig själv fullt ut. Sönerna Saleem och Haider är till en början varandras motpoler. Saleem har en fru och fyra döttrar, även den femte som föds i början av filmen blir en dotter. En besvikelse i ett samhälle som inte värderar kvinnor lika högt. Den största drömmen är en son. Haider är gift med Mumtaz men de har inga barn och han har varit arbetslös i flera år.
Tidigt får vi tecken på att Haider inte lever upp till den bild av manlighet som finns förväntan på. Det överfyllda huset rymmer också mycket kärlek inom familjen men även en hel del outtalad smärta. När Haider väl får ett jobb är det inte inom ett område som ger familjen stolthet. Han ska vara bakgrundsdansare till artisten Babi, en transkvinna i ett samhälle där heder fortfarande är en relevant faktor och väldigt mycket tabu. Det som försvårar situationen är att han blir förälskad i henne samtidigt som frun vrids i en dämpad ångest som håller på att tära sönder henne. Medan nedmonteringen av deras förhållande pågår blir hon med barn, som på ultraljud också verkar vara pojke. Haider tar avstånd från sitt liv utanför hemmet, försöker finnas där men ser inte sin fru i den kapacitet han borde. Katastrofen hägrar i horisonten, nästan alla ser det förutom Haider. Han är både blind kring vad som händer omkring honom och kring sig själv.
”Joyland” är en tystlåten och råstark film som aldrig är stereotyp i sin skildring. Till och med transkvinnan får vara en person bortom smink och kvinnliga attiraljer, något som tyvärr är anmärkningsvärt idag. Skådespelarna, i synnerhet Ali Junejo och Rasti Farooq som Haider och Mumtaz, levererar i världsklass när de gestaltar sina rollfigurer.