Film
Monster
Cnema
Regi: Hirokazu Kore-eda
I rollerna: Sakura Ando, Soya Kurokawa, Hinata Hiiragi, Eita Nagayama m fl.
Betyg: 4.5
Först och främst vill jag ta tillfälle i akt och be Hirokazu Kore-eda om ursäkt för att konsekvent satt underbetyg på hans filmer under två decennier. För när jag ser ”Monster” inser jag att flera av hans tidigare verk borde ha fått betyget 5 av mig när de fick 4. Jag tänker på storverk som ”Systrarna”, ”Sådan far, sådan son”, ”Efter stormen” och ”Shoplifters”. ”Monster” placerar sig strax under dessa, vilket på intet sätt gör den till en svagare film. Tvärtom.
Den röda tråden som nästan alltid finns i Kore-edas filmer finns också här, en förlåtande blick på den mänskliga naturen. En uppvisning av hur människor inte vill illa men gör illa. En förståelse för att livet inte alltid går i våra intentioners vägar. Som vanligt skildrar han detta på ett ödmjukt och djupt berörande sätt. Som så ofta är det i nyanserna som han söker sina berättelser.
I en mindre ort i Japan bor Minato med sin mamma sedan fadern har gått bort. Efter en händelse i skolan får mamman uppfattningen att en lärare konsekvent missgynnar hennes son. Hon ställer krav på rektor och andra lärare men de verkar inte engagera sig tillräckligt mycket. Hon ber att de slutar att be om ursäkt för att i stället göra något åt saken.
Snart nog får vi dock lärarens perspektiv och han var inte så orättvis som det först verkade. Sist landar berättelsen i pojkens perspektiv vilket gör att ny förståelse vävs in i den redan tätvävda historien. Yûji Sakamotos manus bygger inte på chockeffekter utan på att i lugn och ro lyfta fram nya fakta för varje perspektiv. Till slut lämnar Sakamoto och Kore-eda oss med en sorgsen förståelse för alla parter och deras olycka i situationen. Det finns alltid en sida för varje perspektiv och en händelse kan ses ur många olika synvinklar.
Som så ofta tidigare porträtterar Kore-eda på ett ömt sätt de som särskiljer sig från mängden, de som bryter mot normer, de som går mot strömmen. I centrum i den här berättelsen finns Minato som inte är en elev med många vänner, hans mamma faller utanför den traditionella familjens ramar, hans lärare passar heller inte in. Hans senaste film är en modig, komplicerad, spännande och empatisk film som nästan har en sociologisk infallsvinkel på vardagslivet.