Joakim paddlar hellre kanot än vattnar fålarna

Årets Staffan heter Joakim Lindberg. En 18-årig elitkanotist från Finspång som hellre paddlar kanot än vattnar fålar. Det här är inte enda stora vinsten för honom i år. I somras tog han SM-guld.

13 december 2011 05:48

Folkbladets Staffantävling har i år engagerat flera läsare än vanligt. Sms-rösterna har plingat in i en strid ström, men så var också kandidaterna ett riktigt dream team. Länge var det jämnt, men på slutet drog Joakim Lindberg ifrån.

Låg i träning tidigt

Vinnaren började träningen inför Årets Staffan tidigt.

- Jag var stjärngosse både i lågstadiet och på högstadiet, berättar han. Tomte eller pepparkaksgubbe var inget för mig.

Reaktionerna på hans medverkan i Folkbladets populära tävling har varit positiva.

- Mamma var gladast, hon tycker att det är jättekul, säger han.

Själv tror han att han vunnit eftersom han svarade bra och ärligt på frågorna.

- Och kanske för att det har stått mycket om mig i tidningarna på senaste tiden, eftersom det har gått ganska bra.

Paddlar och pluggar

Joakim är en av landets mest lovande elitkanotister och går på kanotgymnasiet i Nyköping.

- Det är en vanlig gymnasieutbildning på tre år, som jag har delat upp på fyra år så att jag ska få tid att träna. Det fungerar bra att kombinera skola och träning.

Joakim är medlem i Finspångs kanotklubb och tävlar för den klubben, även om han bor i Nyköping i veckorna.

- Det är en bra klubb, säger han. Den har blivit utsedd till Årets tjejklubb. Generellt sett är det flera killar än tjejer som tränar kanot, men just i vår klubb är det mest tjejer.

Träningen är tuff.

- Jag tränar mellan åtta och fjorton gånger i veckan, berättar han. Det blir ett till tre pass om dagen och så vilar jag en och en halv dag varje vecka. Sedan har jag också vissa veckor när jag tar det lugnt. Vi som går här på kanotgymnasiet är motiverade och vet vad vi vill, men det är också viktigt att lyssna på kroppen så att man inte kör slut på sig.

Paddlar bland isflaken

Träningen pågår hela vintern. Minusgrader och isvindar är inget hinder för en elitkanotist.

- Det är lättare att bli motiverad här på skolan när man är flera som tränar tillsammans. Vi paddlar i Nyköpingsån när det blivit isflak i Bråviken. Det går bra, men det kan bli lite kallt om händerna eftersom man inte kan ha handskar på sig.

Joakim bor på kanotgymnasiets elevhem. Där har han en liten lägenhet med pentry och kyl.

- Även om jag inte flyttat hemifrån helt, jag åker ju hem varje helg, så är det mer eget ansvar att bo så här. Men jag tycker att det fungerar bra. De som tycker att det är roligare att festa än att plugga och träna brukar sluta ganska snabbt.

Blir inte rik på kanoten

Joakim har ett och ett halvt år kvar i skolan.

- Det är skönt att jag inte behöver bestämma vad jag ska göra än. Här i landet finns det bara ett par kanotister som kan leva på sin sport. Det är inte lika mycket pengar i kanot som i till exempel tennis.

Själv funderar Joakim på att bli brandman eller naprapat.

- Jag har velat bli brandman sedan jag var liten och det är ett bra yrke om jag vill fortsätta träna kanot. Annars vill jag gärna arbeta med något inom idrott.

Vattnar mammas fålar

Han trivs bra i Nyköping.

- Men egentligen vill jag inte bo i stan, jag är uppvuxen på en gård och trivs bäst på landet.

Hemma på gården i Hällestad finns Staffans fålar.

- Min mamma har hästar, så jag har både ridit och tagit hand om dem.

Förutom äran att bli Årets Staffan får Joakim också en middag för två personer.

- Jag tänker ta med mig min tvillingbror, säger han. Han ska precis köra upp och jag hoppas att han klarar körkortet. Då passar det perfekt att fira.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Agneta Trägårdh