I en röd kimono och röda shorts intar Tove Styrke Bråvallafestivalens största scen. Jag kan inte låta bli att se henne som en boxare i den outfiten, och om vi då ska spinna vidare på den konstiga vinklingen så steppar hon upp i ringen och vinner på knockout. Utan några som helst diskussioner från domarna så stor hon som odiskutabel segrare.
Jag hade vissa farhågor när jag ställde mig framför den löjligt stora scenen som är döpt till Panorama. Med endast ett litet trumset och en gitarr på scenen så kändes det som att den som kommer ställa sig i denna tsunami kommer drunkna en drunkningsdöd. Men icke sa Tove. Hon tar över och äger Panorama-monstret. Och hon gör det genom att bara vara sig själv. Utrustad med den starkaste av röster och en scenpersonlighet som kan beskrivas som..eeeh..naturlig.
Tove Styrke har under sina år som artist lyckats samla på sig en imponerande samling hits. Även låtarna från senaste plattan Kiddo har trots sin korta livstid fått sig en mängd livemuskler. "Walking a Line" eller "Ego" eller "Bordeline" det är egentligen bara att dra ett valfritt nummer ur setlisten. Oavsett låt eller stämning så är den framförd med känsla, och självförtroende.
Tove Styrke fick starta min andra festivaldag. Kalla det en styrketår om du vill. Jag lämnar spelning stärkt och redo för mer.